Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Den svenska tidskriftslitteraturen. Några konturer av dess historia. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscar Wiese Ig r e n
Den som först och bäst förstod att gå
detta tidsdrag i möte var den unge
kanslisten Olof Dalin. I honom få vi vår förste
egentlige journalist. I sin ryktbara
veckoskrift Then swänska Argus (1732—34)
bryter han med den föregående periodens
omständliga skrivsätt och inför i stället en
rapp, lättflytande kåsörstil, som smidigt
följer de avhandlade ämnenas art och
genom sin insinuanta aktualitet formligen
suger åt sig läsekretsens intresse. Från
Dalin utgår den ena stora strömningen i
vår äldre journalistik, den
realistiskt-aktu-ella linien, som sedermera fullföljes av
den talangfulle Anders Berch d. y. med
tidningen Posten och därefter övertages
av Stockholms Posten, där den bl. a.
företrädes av fru Lenngren. Långt fram på
] 800-talet kan man för övrigt i
dagspressens spalter iakttaga dess efterverkningar.
Den andra huvudlinjen inom vårt
1700-tals periodiska litteratur markeras av
Gjörwell och hans efterföljare. Med dem
anknyta vi till en helt annan
tidskriftsgrupp, nämligen de lärda journalerna. När
Gjörwell år 1755 började utgiva sin
tidskrift Den svenska Mercurius, ställde han»
som sitt mål att skapa ett svenskt
motstycke till kontinentens ryktbara publikationer
Journal des Savants och Göttingische
An-zeigen von gelehrten Sachen. Samtidens
forskning gick ju framåt på alla områden,
och med förtjusning registrerade man
överallt i Europa alla de nya rön och
upptäckter. som dagligen gjordes inom och
utom de lärda samfundens kretsar. Tidens
intellektuella optimism tar sig knappast
någonstädes ett så karakteristiskt uttryck
som i alla dessa journaler med deras lärda
nyheter, framburna som de ofta äro med
en roande blandning av naiv entusiasm och
litet snusförnuftigt viktigmakeri. Gjörwell
åstadkom med Svenska Mercurius och
sina många andra liknande företag icke
precis vad ban hade önskat — därtill hade
han för osäkert omdöme och var i veten-
skapligt hänseende för mycket dilettant —
men han vande dock den svenska
allmänheten vid att läsa tidskrifter och kom
därigenom att för framtiden få en
djupgående betydelse.
Den gustavianska perioden är vid sidan
av den dagliga pressen rik på periodiska
publikationer, av vilka dock de flesta stå
på gränsen mellan tidning och tidskrift.
Detta gäller bl. a. om de bekanta
oppositionsbladen Sanning och Nöje, publicerad
av Josias Cederhielm, Karl Fredrik
Nordenskölds Medborgaren m. fl. Inemot det
adertonde århundradets slut uppstå
emellertid ett par publikationer, som bevisa,
att intresset för den verkliga
tidskriftslitteraturen alltjämt är levande både hos
författarna och publiken. Den ena av dessa,
Gustaf Abraham Silfverstolpes
Litteraturtidning (jämte dess följdpublikationer)
har betydelse därigenom att den, för att
anföra kollegan Stockholms Postens
yttrande, »satte oss i gemenskap med andra
länders lärdom och lättade för oss vägen
att draga nytta av utländska snillens
mödor». Genom de kritiska artiklar den
innehöll blev Silfverstolpes tidskrift också en
pioniär för den tyska litteraturen i Sverige.
Framför allt var det på Schiller som dess
intresse riktade sig, men även Lessing.
Goethe m. fl. äro upprepade gånger
föremål för erkännsamt omtalande. Sitt
mönster tog utgivaren tydligen från Schillers
Die Horen. Den andra samtida
publikationen, Georg Adlersparres Läsning i
blandade ämnen, tillhörde i avseende på allmän
uppfattning det äldre lägret och räknade
bland sina medarbetare ingen mindre än
den gustavianska traditionens främste
bärare. Leopold. Genom sin politiska
reformvänlighet och kan eke än mer genom sin
utpräglade böjelse för att draga även de i
politiskt hänseende ömtåligaste problem
under debatt fick tidskriften stort
inflytande på åsiktsbildningen i vårt land under
åren kring sekelskiftet 1800. till dess den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
