Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Faunillane. Carl Gustaf Tessins fesaga och vad den speglar. Av Sigrid Leijonhufvud - Liten pilt. Av Gustaf Ullman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Faun iltane
med ett Faunillane-exemplar av 1743 som
bär Tessins karakteristiska initialer på
titelbladet. Bandet inledes av Bouchers
titelplansch, och även den som ej kände till
verkliga förhållandet skulle knappast
kunna taga miste på vilkendera av de två sa-
gorna som inspirerat teckningen. Den
skälmska f järilsvingade genius, som håller
narrkalotten över författarens huvud, är
onekligen bättre i stil om man vid
skrivbordet föreställer sig Tessin än om man
låter hans plats intagas av Duclos.
För vidare upplysningar om Faunillane se mitt arbete Omkring Carl Gustaf Tessin, I. 1927,
s. 74—78, iis —16,202—03,205 och där citerad litteratur. Jämför även H- Schiick och K. Warburg,
Illustr, svensk litteraturhistoria, uppl. 3, d. 3, s. 400—08.
Vignett å titelbladet av C. C och in fil-).
LITEN PIL T
Av GUSTAF ULLMAN
i.
Oss livets sommar gett en middagsrast.
Ur fjärran snart dock jättehänder slunga
åskfulla skyars massor ödestunga.
I plötsligt dunkla snåren slutat sjunga,
nyss jublande och sälla, fink och trast.
6—Ord och Bild, 401de årg.
8l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
