Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Bildt. En svensk romare. Av Johan Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Bildt
ren 1928, drabbades han av ett slaganfall,
efter vilket han icke återfick sin fulla
vigör.
Men hans verksamhet har ingalunda
inskränkt sig allenast till de formellt
representativa plikterna. Hans insats vid
staternas första internationella konferens i
Haag (1899) var betydande. Därom
föreligga talrika vittnesbörd. Vad som där
kunde vinnas för grundläggande av en
internationell rättsordning utgick i ganska
väsentliga delar från förslag och
uttalanden av den redan då i folkens rådslag högt
ansedde, för sin klokhet och takt
beundrade svenske diplomaten.
Vid sidan av sin diplomatiska
livsgärning har han, som bekant, ett erkänt namn
såsom forskare och historisk-essayistisk
författare. Hans verksamhet i dessa
egenskaper har huvudsakligen ägnats svenska
kulturminnen i Italien. Särskilt har han
spritt ljus över Birgitta- och
Kristinaminnena i Rom. På 1890-talet
offentliggjorde han ett av de första resultaten av sin
Birgittaforskning (Sancta Birgittas reliker
i Rom samt Birgittas hospital och den
svenska kolonien i Rom). Under början av
1900-talet och även åren närmast förut,
ägnade han ett ingående studium åt
Kristinas historia under Romvistelsen (Christine
de Snede et le cardinal Azsolino, Christine
de Suède et le conclave de Clement X,
Pensées de Christine, reine de Suède, Les
medailles romarnes de Christine m. fl.).
Mera kända än dessa rent vetenskapliga
skrifter äro hans för en större allmänhet
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
