Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - De astronomiska observatorierna i Sverige. Av Östen Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Möller.
Huruvida det lilla observatoriet verkligen
blivit till sin utrustning försatt i
användbart skick torde vara osäkert. Några
resultat av Hedræus’
observationsverksamhet känner man i alla händelser icke till.
Den följande tidens astronomer i
Uppsala, bl. a. Anders Spole (professor 1679
—99), vilken betecknats som »universite-
tets förste vetenskaplige astronom», torde
även ha sysslat med astronomiska
observationer. Spole hade tidigare under några år
(1667—1676) varit professor i Lund och
där på taket av sitt hus inrättat åt sig ett
litet observatorium, som, enligt vad prof.
Lundmark gjort mig uppmärksam på, kan
identifieras på Erik Dahlbergs bataljplaner
över slaget vid Lund 1676. Det torde ha
nedbrunnit redan sistnämnda år. Även i
Uppsala hade Spole ett litet
privatobservatorium i sitt hus, som var beläget i
hörnet av Svartbäcks- och Klostergatorna och
som brann ned vid den stora eldsvådan
1702. Icke heller resultaten av Spoles
observationer finnas bevarade. Misstroende
sina blygsamma instrumentella hjälpmedel,
säges han av samvetsgrannhet ej ha velat
publicera de med dem utförda arbetena.
Bortseende från de nu omtalade
obetydliga ansatserna, kunna vi säga att det var
först ett gott stycke in på 1700-talet som
Sverige fick sitt första offentliga
astronomiska observatorium. År 1730 utnämndes
Anders Celsius, endast 28 år gammal, till
astronomie professor i Uppsala. Han
gjorde till sin uppgift att skaffa
universitetet ett verkligt observatorium. En del
Observatoriet i Lund.
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>