Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Gustaf Ankarcrona och Dalarne. En hembygdsvårdargärning. Av Karl Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G u staf Ankarcrona och Dalarne
Dalarnes Hembygdsförenings årsmöte içiç.
Deltagarne samlade vid Tingshuset i Leksand.
der gångna år handlat med så mycket
gammalt härifrån bygderna, du har från
vandrande västgöte blivit välbeställd måg i en
storgård här i Rättvik. Som gottgörelse
för mycket av synderna från
’uppköpareåren’, och som tack för att du fått det så
bra här i livet, lovar du mig — nu — öga
mot öga och med handslag, att du som en
ståtlig gåva överlämnar pjäsen till
Rättviks Hembygdsförenings samlingar?–
Ett ögonblicks stämning av överrumpling,
tvekan och några ömsesidiga skämtord
—-och så blev, efter förnyad uppmaning och
vädjan från min sida, överenskommelsen
hederligt med handslag bekräftad.»
Under de år, då anläggningen på Hölen
växte fram, kom Gustaf Ankarcrona att in
i minsta detalj sätta sig in i de gamla
allmogebyggmästarnas teknik. Det var den
skola han hade, när bygden nu kom med
nya uppgifter åt honom. Leksands Noret
har inte, när det gäller dess centrala delar,,
undgått att präglas av en stilblandning.
Bondgårdar och baracker ligga sida vid
sida, gamla härbren ha omformats i
turiststil och kommit att tjäna nya uppgifter.
Men bort ifrån det nutida handels- och
turistsamhällets oroliga gator går mellan de
vita björkstammarna vägen mot kyrkvallen,
och här, efter kyrkallén och vid kyrkvallen,
ha några av de byggnader, som hela
bygden gemensamt svarar för, fått sin plats,
sockenstugan, församlingshemmet och
tingshuset. Åt Gustaf Ankarcrona
uppdrogs det att forma ut dem. Han hade gått
i skola hos de gamla allmogebyggmästarna,
men det betydde ej, att han förde över
allt, som passade i deras gårdar, till
anläggningar av andra mått och andra syften.
Sin utgångspunkt tog han i en stil, som
under 1600-talet inom landskapet funnit
användning, såväl när det gällde att upp-
447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
