Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Till Svenska Ostindiska Compagniets 200-årsminne. Av Sven T. Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utsikt f r à n Södra H a m 71 g a t a n i Göteborg vid början av
1800-talet. Akvarell av Elias Martin.
7’. h. Ostindiska Compagniets hus. — Göteborgs Museum.
Till Sv en s k a O stindiska Comp agniets
2 o o- år sm inne
Av Sven T. Kjellberg
ID DET STORA nordiska krigets
slut hade Sveriges näringsliv råkat i ett
djupt förfall. Utrikeshandeln, som
hämmades av en rad förbud och förordningar,
varigenom landets produkter — särskilt
dess järn och koppar — togos i beslag
för krigets behov, hade nästan
fullständigt avstannat. En av de första åtgärderna
efter fredens inträde hade väl varit att
rasera dessa murar, som hindrade den
enskilda företagsamheten inom riket, men följ-
den härav hade ur nationalekonomisk
synpunkt blivit betänklig. Tack vare det
svenska bergsbrukets åtrådda produkter, från
vilka Europas handlande nationer länge
varit avstängda, kommo
handelsförbindelserna snabbt igång. Med de främmande
skeppen inkommo utländska varor till
överflöd i utbyte mot landets metalliska
reserver. »Gott pris var på allt ätligt och slitligt.»
Huru behagligt detta tillstånd än kunde
vara ovanpå den långa tiden av umbäran-
30 — Ord och Bild, <f.o:de årg.
465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
