Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Till Svenska Ostindiska Compagniets 200-årsminne. Av Sven T. Kjellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven T. Kjellberg
5,319 stycken nankins bomullstyger. Som
vi veta, var likväl tidtals importen av siden
och andra tyger förbjuden eller belagd
med en hög försäljningsavgift till förmån
för de inhemska sidenväverierna, för
vilkas behov i stället infördes råsilke.
Porslinet importerades likväl under
hela tiden utan dylika störningar, och det
blev också ansenliga kvantiteter därav som
spridde sig ut till de svenska hemmen,
där en och annan spillra ännu vittnar
därom. Ett sammandrag av fakturorna under
åren 1768 till 1786 visar, att då infördes
mer än 11,3 miljoner stycken
porslinspjäser. Mycket av detta återutfördes
visserligen, men man kan vid betraktande av
dessa siffror förstå huru
trädgårdsgångarna i en uppländsk bruksherrgård kunde vara
grusade med ostindiskt porslin. Många
läto i Kina beställa sig hela bordsserviser
med namn, initialer eller vapenbilder. En
stor sådan servis omfattade enligt en
förteckning 281 pjeser, varuti ingingo 6
terriner, 22 avlånga och 12 runda fat, 12
sa-ladjärer, 8 såsskålar, 120 flata och 60
djupa tallrikar, 2 smöraskar med lock och fat,
24 äggkoppar med lock och 4 senapskoppar
samt ett dussin flata och djupa
desserttallrikar och ett fiskfat med durchslag.
Vid hemkomsten till Göteborg ankrade
fartyget ute på redden och lasten fördes
i pråmar, som tillhörde det privilegierade
hemförarebåtgillet, upp till Compagniets
magasin. På 1750-talet hade Compagniet
efter ritningar av Hårleman låtit uppföra
åt sig ett präktigt magasinshus vid Stora
Hamnen, en byggnad, som nu inrymmer
Göteborgs Musei Kulturhistoriska
samlingar, bland vilka många minnen av det
forna handelskompaniet befinna sig.
Pråmarna gingo dåförtiden upp i hamnkanalen
och varorna fördes in i de stora välvda
källrarna. Här kontrollerades och
förtecknades lasten, varefter kataloger med
inbjudan till auktion kringsändes över Europa.
Många utländska spekulanter infunno sig,
särskilt från Hamburg, Köpenhamn,
Amsterdam. En stor del av godset stannade
naturligtvis inom landet, men mycket gick
till utländska handelsstäder, såsom
Rotterdam, Ostende, Bremen, Petersburg,
Wolgast, "Livorno och många andra orter.
Det var dock, egendomligt nog, icke
enbart Compagniet, som ägde lasten ombord
i fartygen. En icke föraktlig del av denna
tillhörde ofta besättningen. Från början
hade besättningen rätt till »fri förning»
och kunde därigenom hemtaga varor till
försäljning. Visserligen borttogs denna
rätt en kortare tid, men återinfördes
senare, varvid även ett särskilt reglemente
utfärdades för de s. k. bodmerilånen,
genom vilka besättningen erhöll
förlagskapital till denna handel. Det berättas, att
handeln på detta sätt drevs av i Compagniets
tjänst varande personer »nästan
betydligare, åtminstone fördelaktigare än
Compagniet själv». Vid hemkomsten såldes även
dessa varor på Compagniets auktioner.
Att erhålla en överblick av Ostindiska
Compagniets betydelse för rikets handel
är knappast möjligt. Dess räkenskaper
voro hemliga och äro till största delen
förstörda. Att riket drog en ansenlig profit
av de 132 expeditioner, som Compagniet
utrustade, är utom allt tvivel. De stora
summor, som den ostindiska handeln
tillförde statskassan under en tid av
penningknapphet torde vara en av de viktigaste
orsakerna till att denna fick florera i
protektionismens och
överflödsförordningarnas tidevarv. I rikets handelsbalans
räknade man under 1700-talets slut för varje
återvändande fartyg med en fördel av
100,000 riksdaler specie. Compagniet kom
därigenom att bidraga med en tredjedel,
ja upp till hälvten av rikets överbalans i
den utrikes handeln.
Men vid sidan av denna materiella
behållning medförde ostindiefärderna även
ett andligt tillskott av betydande värde.
Knappast någon tid i vår historia kan upp-
480
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
