Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Fransk genombrottskonst under nittonhundratalet. Av Ragnar Hoppe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Hoppe
Det är en ensam människa som biktar
sig i Utrillos bilder, vare sig han som i en
av sina tidigare dukar målar en
Baude-laireaktig, svart och skrämmande utsikt
över den myllrande världsstaden, sedd en
tung höstdag uppe ifrån Montmartres
höjder, eller som i någon av sina senaste
skapar en fantastisk, färglysande vision av
Sacré Cæurs kupol, strålande över en
smutsig gränds låga, förfallna ruckel.
Utrillo har aldrig stått stilla. Hans
produktion är visserligen ojämn, ja, till
ytterlighet ojämn, men han har under alla
perioder målat betydande ting. Hans
utveckling har från de impressionistiskt
betonade ungdomsverken gått till de mera
koncentrerade tonmålningarna i en skala
av övervägande blonda, grå och vita
klanger. Så följer en period, under vilken
konstnären lägger den största vikt vid de
klart och noggrant utformade detaljerna,
de rena, lysande lokalfärgerna och de
bestämt avgränsade planen. Det är »den
nya sakligheten» som fångat Utrillo, eller
som ban själv kommit fram till. I sina
allra senaste dukar ger sig Utrillo åter
hän åt ett friare, mera subjektivt
föredrag. Hans arbeten kunna nu ibland
verka brutala, råa, nästan vanvettiga i sin
frenesi, men det kan också hända, att de
ha en smultenhet i färgen och en poetisk
finhet i anslaget, som helt tar en.
Den tidigaste duken på utställningen
var antagligen den ljust ljusa Fransk
småstadskyrka, som tillhör dr Adolf
Anderbergs samling. Den är ett gott exempel på
Utrillos »vita period», och den innehåller
också formelement, som konstnären
under sin senare produktion utvecklat till
större klarhet. Till en något senare period
får man väl räkna Nationalmusei två
dukar, den i mjölkblått, vitt och något brunt
stämda Rue de la Barre (1914) och
Tobaksbutiken, som museet erhållit i gåva
av Föreningen för fransk och svensk
konst i Paris, och vilken fått sitt namn
av den »bureau de tabac», vars skylt med
ordet Tabac i väldiga bokstäver ger hela
bilden dess egenartade prägel. Den
plastiska utformningen av byggnadernas
kroppar, den kraftiga betoningen av alla plan
och konturer går här harmoniskt samman
med skildringen av genius loci, och
målningen betecknar samtidigt en logisk och
längre kommen lösning av de problem, som
tidigare sysselsatt konstnären.
En alldeles utsökt sak från ungefär
samma period som Tobaksbutiken är det
landskap med en stilla, trädplanterad
småstadsgata, Saint-Loup-sur-Semonse, som
finnes i herr Nils H. Qvists samling. Här
har Utrillo med ett alldeles särskilt
raffinemang använt sig av de svarta tonerna
för att giva intryck av svalka och djup.
Typiska arbeten för Utrillos senare
period finnas i Isaac Grünewalds samling,
den vackraste är kanske den koloristiskt
på en gång så smultna och intensiva
»Rue de FAbreuvoir».
Man kan nog i Utrillos konst spåra
vissa intryck från kubismen, så t. ex. i
de målningar, som jag har hänfört till
den nya saklighetens skola, men i stort
sett står han dock i sitt förhållande till
motivet kvar på den naive
naturbeskri-varens stadium. Har han, som man
påstår, målat en del av sina dukar ej efter
naturen, utan efter vykort och fotografier,
så betyder detta ju icke något i hans
förhållande till sitt ämne, eftersom han dock
bygger på något faktiskt.
Med Henri Matisse (född 1869) är
förhållandet ett annat. Redan vid unga
år blev han tack vare sin artistiska
begåvning och sin förmåga att forma sina
tankar i klara och tändande ord den
ledande och samlande i den krets av unga
målare, Les Fauves, Vildarna, som i
Cé-zannes och Gauguins spår tog upp
kampen mot akademismen. Matisses tidigare
kända arbeten, målade i efterimpressionis-
532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
