Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Om svenska fåglars flyttning. Av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Einar Lönnber g
dan från början av sistnämnda månad och
under april synas de vara stadda på
återväg i sydvästra Frankrike, och sedan går
hemresan fort. Blott en enda av våra
återfunna sångtrastar har valt en annan väg
och återfunnits den 9 november vid Pisa
i Italien. Rödvingetrasten synes ej vara så
regelbunden i sina flyttningsvanor. Den
kan nämligen träffas både i Frankrike och
Italien lika ofta enligt de hittills få
fynden. Snöskatan torde vandra än mera
oregelbundet. De flesta av denna art synas
visserligen från Norrland ha flyttat mot
sydväst över Norge, men en har funnits
så östligt som i Tjeckoslovakien vid
Marienbad, och en träffades drunknad vid
Kurische Nehrung. Då koltrastarna flytta,
sker det mot sydväst, såsom huvudsakligen
klarlagts genom fynd i olika delar av
Sverige från Dalsland till Öland av sådana
som på genomflyttning blivit ringmärkta
på Helgoland. Av de till över 200
uppgående här hemma märkta koltrastarna har
egendomligt nog ingen återfunnits
utomlands.
Av svenska ringmärkta ringduvor ha
endast 4 återfunnits, men trots det att
fynden äro få, är deras beviskraft stor genom
samstämmigheten. På bortväg sköts
nämligen en ringduva i slutet av september i
södra Frankrike. En annan träffades i
mitten av november i Portugals
korkekskogar, varifrån en engelsk fågelkännare
meddelat, att ringduvorna om vintern vistas
där i stor mängd, livnärande sig av ollon.
Pyreneiska halvön är sålunda slutmålet.
I mars var en ringduva på hemväg hunnen
till centrala Frankrike, och den fjärde hade
i april nått till Giessen i Oberhessen.
Rovfåglarnas flyttning har genom de från
Riksmuseum ledda ringmärkningarna fått
en mycket omfattande belysning, bl. a. på
grund av den höga procenten av återfynd,
som för flera arter uppgått till mellan 20
och 30. Den bruna kärrhöken flyttar
regelbundet mot sydväst. Den övervintrar i Me-
delhavsländerna och Afrika. Redan i
senare delen av september ha fynd
rapporterats från västra Tyskland, i oktober från
södra Frankrike och i november från
Pyreneiska halvön. Den blå kärrhöken är en
härdigare fågel, och dess flyttning
sträcker sig ej så långt. Blida vintrar kan en
del stanna rätt nordligt, t. ex. i
Schleswig-Holstein. De flesta fortsätta dock något
längre söderut, så att, efter våra fynd att
döma, denna arts huvudsakliga
övervintringsområde sträcker sig över västra
Tyskland från Pommern och Anhalt till
Rhen-landet och vidare genom Belgien samt
norra och västra Frankrike. Vårt sydligaste
fynd där är från Charente Inferieure. Då
fåglarna av denna liksom föregående art
ej äro fortplantningsdugliga i sitt andra
år, stanna de stundom kvar i södern över
detta. Vi ha sålunda erhållit underrättelse
om en dylik brun kärrhök från Katalonien
i juli och om ett par blåhökar från
Frankrike. Den mindre kärrhöken, som först
för några år sedan blev bofast i Sverige,
har blivit ringmärkt i ringa antal, och
endast en av dessa har återfunnits. Det
var i Vorarlberg i Österrike, och sålunda
hade den i olikhet mot de föregående
styrt kosan rakt söderut på väg till
tropiska Afrika, där denna art övervintrar.
Sparvhökarna såväl från Lappland som
södra Sverige övervintra, enligt våra
samstämmiga fynd, i Belgien och Frankrike,
det sydligaste i departementet Cher i
december. Det är huvudsakligen de unga
sparvhökarna som flytta, under det att de
gamla i stor utsträckning stanna. Alla
våra ringmärkta sparvhökar ha återfunnits
under sitt första levnadsår. Åtminstone
ibland sker flyttningen på hösten mycket
raskt, i det att sparvhökarna följa de mot
södern dragande småfågelsflockarna.
Sålunda sköts t. ex. en sparvhök från Loos i
Hälsingland redan den 18 september i
närheten av Liége i Belgien.
Ormvråkarna flytta mot sydväst, men ej
554
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
