Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Om svenska fåglars flyttning. Av Einar Lönnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Einar Lönnber g
Kamerun. Genom andra återfynd ha även
andra intressanta upplysningar vunnits.
En av dessa är, att våra bivråkar flytta
över Medelhavet längs två olika
huvudstråk. I det ena fallet går deras väg rakt
söderut över Italien, Sicilien och Malta,
varifrån vi även ha återfynd. I det andra
styra de kosan mot sydväst över Spanien
och Gibraltars sund. Det är ej heller
bivråkar från skilda håll som välja dessa olika
vägar, utan av samma familj från Gåsborn
i Värmland har en träffats på Malta men
modern till den och en broder i sydligaste
Spanien, dock ej samma år.
Bivråksflytt-ningen går mycket raskt. Sålunda passera
somliga bivråkar Sydspanien resp. Malta
redan omkring mitten av september. För
övrigt kan tilläggas, att återvändandet mot
norden tycks ske utefter samma sträckning
som bortflyftningen, ty vi ha erhållit även
en bivråk på återväg anmäld från Malta.
Fiskgjusen flyttar även hastigt
söderut, så att rapporter ingått om ringmärkta
fåglar av denna art ej blott från Savoyen
och Schweiz utan även från Spanien i
september. Den 21 oktober sköts en annan
vid de Lipariska öarna. Av detta framgår,
att även denna rovfågel kan taga antingen
en rakt sydlig eller en mera sydvästlig
kurs. Den 27 april sköts en fiskgjuse på
återväg i departementet Lozère i södra
Frankrike.
Pilgrimsfalken synes blott välja den
sydvästra kursen, men olika individer resa
olika långt. En var t. ex. kvar i
departementet Nord i nordligaste Frankrike den
30 december, medan en annan, som kom
från Jukkasjärvi, träffades vid Santander i
norra Spanien i januari. Hemvändande
pilgrimsfalkar ha skjutits i norra Frankrike i
mars och på Själland i april.
Tornfalken är redan i England
stannfågel, men våra måste flytta. Huru långt
är dock ej känt. Till Riksmuseet har blott
ett utländskt fynd inrapporterats, nämligen
från belgiska Luxemburg, dit en vid Jön-
köping ringmärkt fågel hunnit redan den
29 september. Även rörande stenfalkens
flyttning är vår kunskap bristfällig.
Bortsett från ett par visserligen intressanta,
men för artens flyttning ej upplysande
strövtåg norrut av ungfåglar under första
hösten, ha vi ej erhållit meddelande om
mer än en ringmärkt stenfalk. Den hade
skjutits i Navarra i norra Spanien den
21 november och hade ringmärkts i
Jämtland året förut. Sannolikt är dock detta
fynd, ehuru enstaka, normgivande för
artens flyttning.
En del av våra ugglor stanna i
hemtrakten eller avlägsna sig blott någon mil
därifrån, såsom fallet enligt våra
ringmärkningar är med kattugglan, andra ströva
mera oregelbundet. Några flytta dock, och
en av dessa är hornugglan, som likväl
under milda vintrar stannar redan i Skåne i
stort antal. Ibland kan dess resa bli
avsevärt längre. En i Västergötland ringmärkt
hornuggla sköts i december strax norr om
Paris. Samma art kan likvisst även taga
en sydostlig kurs vid flyttningen, varpå
vi även ha ett exempel, i det att en träffats
i Litauen.
Bland vadarefåglarna har tofsvipan
blivit ringmärkt i största antal, och detta
har även burit frukt, så att vi ha fått en
ganska god uppfattning av hennes
flyttning. Dess huvudriktning för mot sydväst,
även om en del tager en nära nog rent
västlig kurs mot England. Ehuru den stora
huvudmängden av vipor ej lämnar vårt
land förrän under hösten, händer det, att
en eller annan (alldeles som fallet var med
stararna) ger sig i väg mycket tidigt. Så
t. ex. påträffades en vipa, som ringmärkts
som unge 4 mil söder om Malmö den 4
juni, redan den 20 juli i Schleswig. I
september kan man redan finna svenska vipor vid
den franska västkusten, men det stora
huvudsträcket når sydvästra Frankrike i
december. När kölden sedan ökar, fortsätta
de mot den Pyreneiska halvön, där de där-
556
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
