Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Yngve Berg. Av Akke Kumlien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A k k e Klim l i e 11
Fredmans epistlar. N:o 44.. Fredmans sånger. N:o 51.
rakteristik, en säkerhet i rörelsernas
återgivande samt en förtjusande respektlös
frihet utmärker dessa hans första
teckningar, hos vilka man trots all
ursprunglig kraft dock möjligen kan avläsa en viss
beundran för några paristecknare, väl
närmast Rouveyre och Carlègle och
möjligen något Caran d’Ache. Under
våren 1912 bodde undertecknad en tid
hos Yngve Berg i hans atelier Rue
Bé-zout. Jämte den permanenta
tecknarverk-samheten kunde jag konstatera en stark
dragning till skulptur. Särskilt erinrar jag
mig en porträttbyst av F. U. Wrangel, där
det karrikatyrmässiga adlats till förnäm
stilfullhet. Under maj månad gjorde vi
tillsamman en kort resa till London, kort men
värdefull med tanke på alla intryck från
museerna. Berg var en idealisk
reskamrat. Tyst och utan mycket ordande
ordnade han ofta alla praktiska ting, alltid
initiativrik, alltid full av smittande energi,
aldrig trött. Men hans tempo var ständigt
lugnt, aldrig forcerat.
Under Paristiden ritade Berg vid
åtskilliga tillfällen i boulevardtidskriften »Je
dis tout». Efter hemkomsten till Stockholm
hösten 1913 fortsatte han med denna
teck-narverksamhet men nu i svenska
tidskrifter och publikationer.
Tidigt i Bergs konstnärskap röjer sig
bokkonstnären. Tecknare och
bokkonstnärer kunna dess värre ofta vara alltför
vitt skilda begrepp. Men mycket tidigt går
det upp för Berg det viktiga
sammanhanget mellan typografi och illustration och
Fredmans epistlar. N:o 66. Fredmans sånger. N:o ij.
592
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
