Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Yngve Berg. Av Akke Kumlien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yngve Berg
ytan efter mitt tycke varit en smula längre
vertikalt, men jag förstår ju att en
tecknare föredrar ett brett betonat format.
Yngve Bergs konst i dessa böcker,
särskilt i den första, är onekligen starkt
sensuell. Ändå ligger ständigt i hans
teckningar detta klassiska drag, som adlar och
lyfter, hur grannlaga än ämnet kan vara
för handen. Hans känsla för stil, för
konstnärlig kvalitet, är alltid för stor att
han någonsin skulle sjunka under
gränsen för det smakfulla.
1927 är ånyo ett reseår. Prag, Wien och
Venedig besökas samt året därpå
Weimar och Rom. Denna sista resa företages
för studier till utstyrseln av Goethes
Romerska elegier och följes året därpå av
en resa till Grekland. En rad av arbeten
utkomma nu i snabb följd. »Grekiskt» är
en reseskildring i samma stil som
»Spanskt», men griper denna gång
åtskilligt djupare. Det är en vida mognare
konstnär som nu skriver och tecknar.
Yngve Berg slarvar inte gärna med något,
allra minst med en resa. Långt innan han
beger sig av på färden har han på för-
hand studerat de trakter till vilka han
ställer sin kosa, han känner miljön
historiskt, och utan att på något sätt verka
undervisande meddelar han likväl läsaren
valda poänger, och han blir fängslande
därför att det han sett fängslat honom själv
i dubbel måtto, först i inbillningen och så
i verkligheten.
Dekoren och utstyrseln till Elegierna,
Sångerna om Stockholm, Almanack 1931
samt till Pierre Lotis An Iceland
Fisher-man (upplaga tryckt för en
bibliofilforening i Amerika) hör till de allra senaste
årens arbete. Utom Sveriges gränser är
numera säkerligen Yngve Berg en av vårt
lands mest kända bokkonstnärer. På
utställningar i Leipzig, Köln, Paris,
London och New York för att icke nämna
grannländerna, över allt har hans nobla
och stilrena konst rönt stort erkännande.
Den gustavianska anda som i många av
hans alster är påtagligt skönjbar, blir för
en bedömare utanför vårt land ett
nationellt särdrag som fängslar och som har
sin stora betydelse och värde i en tid av
synkretism och nationell självuppgivelse.
Döden och den döende. Ur Jean de La F o 71 taine, Essay
och översättnifig av Albert E hr e « s vard. 1924..
599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
