- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtionde årgången. 1931 /
612

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Sonja Kovalevskys författarskap. Av Gurli Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

G tir li Linder

Plötsligt visar sig kammartjänaren Ilja i dörren.

— Vad vill du, Ilja?

— Just ingenting, Ers excellens, svarar Ilja med
ett menande småleende. Jag kom bara in för att
säga till att en skara vargar samlat sig därnere vid
sjön. Behagar inte nådig herrskapet höra på hur
de tjuta?

Och det nådiga herrskapet går ut på
trappan i den gnistrande kalla vinterkvällen med
en strålande stjärnhimmel och snö, snö så
långt man kan se, och i den djupa stillheten
höras vargarna tjuta — en hel kör runtom
sjön.

Ett och annat besök av släkt och vänner
bryter enformigheten. I synnerhet två av dem
bli föremål för den ömhetsträngtande lilla
Tanjas innerliga tillgivenhet.

Generalens äldste bror, Peter Sergejevitsch,
blir alltid hjärtligt välkomnad, i synnerhet av
barnen. Det blir mycket livligare och
trevligare — samtal och dispyter i huset när
han är där. Allra mest förtjust blir Peter
Sergejevitsch när han i någon tidskrift
träffar på en redogörelse för en eller annan
vetenskaplig upptäckt.

Har svägerskan läst vad Paul Bert nu
hittat på? Han har förfärdigat ett slags
konstgjorda siamesiska tvillingar på så sätt, att
han låtit den ena kaninens nerver växa ihop
med den andras. Om man slår till den ena, så
känner den andra svedan av slaget. Förstår
Ni vad allt det kan leda till? Dessutom vilar
det över hans liv en viss mystik, som sätter
barnens fantasi i livlig rörelse. Hans hustru
hade nämligen blivit mördad av familjens
livegna. Och av en av fastrarna få de, under
löfte att ej tala om det för föräldrarna, veta
hur det gick till då de togo kål på »salig
svägerskan, den ormen». Hon berättar först
detaljer ur svägerskans liv, vilka uppvisa en ,
moskovitisk mentalitet som bereder barnen en
skräckfylld tjusning. Men mordet gick så
till, att en dag när mannen och barnen voro
bortresta hade de livegna, med hennes högt 1
betrodda kammarjungfru i spetsen, trängt in i i
hennes sängkammare, störtat sig över henne
och dödat henne på det beprövade ryska sät- ]
tet: kvävning med kuddar och bolstrar. i

Särskilt Tanja gladde sig åt farbror Peters i
passion för läsning. Tillsammans höllo de till ]
i biblioteket och slukade tidningar och tid- 1
skrifter, romaner, dikter, resebeskrivningar 1
och barnböcker. Han var visserligen till stör- i
sta delen autodidakt, men han hade stor be- i
läsenhet och medfödd vetenskaplig begåvning. <

612

Det blev han som först invigde Tanja i den
matematiska vetenskapen. Hon förstod ju
blott endels, men redan då framträdde för
henne matematiken som en upphöjd
vetenskap, vilken för sina invigda öppnar en
underbar värld, oåtkomlig för vanliga dödliga.

Det av farbrodern väckta intresset
understöddes av Tanjas studium på —
barnkam-martapeten. När Rajevskis flyttat till Palibino
hade hela huset omtapetserats. Men
tapeterna hade ej räckt till den ena av
barnkamrarna. Sedan man i månader tröttat ut sig
med att tala om vilka tapeter man skulle välja
och hur man skulle hämta prover från
Petersburg, blev det »som vanligt i Ryssland»
ingenting av. Det fanns ju för resten så
mycket makulatur —tidningar och tidskrifter
— på vinden. Så blev barnkammaren
tapetserad med litograferade blad ur Ostrogradskis
föreläsningar om differential- och
integralräkning, som generalen studerat i sin
ungdom. Framför dessa blad kunde den lilla
Tanja stå i timtal och försöka utfundera
meningen i enstaka fraser eller ta reda på den
ordning i vilken bladen borde följa på
varandra. När hon sedan som vuxen i
Petersburg fick sin första lektion i
differentialräkning, förvånade sig professorn över hur
snabbt hon uppfattade och tillägnade sig
begreppen.

Morbror Fed ja är då han första gången
besöker Palibino — Tanja är då nio år — en
vacker, charmerande ung man, bortskämd
av-hela släkten, därför att han är den ende
manlige arvingen till det berömda Schubertska
namnet. Tanja blir genast betagen och
morbrodern visar henne stor uppmärksamhet,
prisar hennes vackra ögon och liknar dem vid
»syltade gröna krusbär» och ger henne varje
eftermiddag en liten vetenskaplig
underhållning, t. ex. om infusionsdjuren, om
korallreven. I hennes dyrkan av morbrodern
blandar sig ett barnsligt älskogssvärmeri. En dag
kommer en med henne jämnårig
godsägar-dotter på besök. Tanja är idel välvilja och
lovar att hela dagen göra allt vad hennes
lilla gäst vill, bara denna å sin sida lovar,
att hon skall lämna Tanja i fred under
hennes vanliga pratstund med morbrodern. Den
lilla Olga lovar. Men när stunden är inne
kommer hon fram, och det lilla kvinnofröet
lägger huvudet på sned, ser med sina
vackra blå ögon på morbror Fedja och frågar om
inte också hon kan få komma med. Tanja
ser och ser på henne, och med ens — hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1931/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free