Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Haydn och Sverige. Av Herman Glimstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haydn och Sverige
Joseph Haydn. Kopparstick av Fr. Akrel.
I Journalisten 1793.
komponerad Rondeau brillant. Så pass sent
som 1853 kan Wilhelm Bauck (i Ny
Tidning för Musik) bland »Musikens framsteg
i Stockholm under de sista 10 åren»
inregistrera detta: »De klassiska symfonierna,
förut i lösryckt skick använde som blotta
fyllnadsnummer, hafva nu intagit sin
ståndpunkt såsom konserternas förnämsta
beståndsdelar.»
Ännu säkrare bevis än
konsertframföranden finnas på hur Haydns i sin förening
av folklighet och mästerlighet så beundrade
konst levde på människors läppar och
spelades i hemmen, samtidigt som härmed
sannolik uppgift vinnes om vilka hans
symfonier blivit särskilt uppskattade. Så är att
nämna Kellgrens dikt »På musiken av
Haydns Roxelane» (utan musikbilaga),
som enligt Otto Sylwan ger »förklangen
av Franzéns anakreontiska lyrik». Kellgren,
Kraus’ vän och i Stockholmsposten
förfäktande Glucks ideal, uppskattade även
Haydn, såsom framgår av några hans
uttalanden : så är det i uppsatsen »Om det
Täcka» (1783) både Gluck och Haydn
som företräda det av honom uppskattade
»barbariska naturliga i känslornas uttryck»,
och i den föregående år publicerade
artikeln mot Kraus’ rival Naumann säger han
sig ha »öra nog att skilja Haydn och Gluck
ifrån andra».1
Nämnda dikt, som Silverstolpe 1798 i
Wien ber få sig tillsänd, delvis själv
citerar och beträffande vilken han förmodar att
någon av hans vänner »vet visst dessa be-
1 Se: Lamm, Kellgrens journalistiska
verksamhet etc., Samlaren 1913.
133
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
