- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioförsta årgången. 1932 /
143

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Haydn och Sverige. Av Herman Glimstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Haydn och Sverige

Svenska stråkkvartetter som direkt
influerats av Haydn voro Wikmansons.
Efter dennes död dedicerade till Haydn,
till-vunno de sig enligt Silverstolpe »denne
mästares hela bifall». Haydns generösa
väsen yttrade sig även i hans uppskattning av
Kraus. Denne, vilken enligt -brev till
Kellgren »älskade Gluck högre än Tionde
budet», besökte redan 1783 Haydn på
Ester-hazy. Den svärmiske unge tysk-svenske
tonsättaren lärde i honom känna »en rätt
god själ», men stötte sig något på hans
sinne för ekonomi. Verkligt träffande,
innebärande en karakteristik även av
tonmästaren, synes det som Silverstolpe i sina
»Återblickar» på tal om Haydns »så till
sägandes tvänne physionomier» skriver:
»Den ena var genomträngande och
allvarlig, då han ordade om det höga, och det
behövdes blott uttrycket erhaben, för att
det satte hans känsla i en synbar rörelse.
Ögonblicket derefter förjagades av hans
hvardagliga lynne, hastigt som blixten,
denna stämning för det upphöjda, och han föll
i det joviala med en begärlighet som
målade sig i blicken och tydde sig i
skämtlöjet. Det var hans stadigvarande
physio-nomie; den andra måste påkallas.»

I växlingen mellan de båda
fysionomierna, också i brytningen mellan ett strängt
logiskt arbetande konstförstånd och ett
spelande lynnes ögonblickliga ingivelser
beror mycket av den ännu förnimbara
tjusningen i Haydns musik. Under tidernas
lopp har emellanåt Papa Haydn (såsom
enligt den nyss citerade svenske besökaren
även en papegoja hördes ropa i mästarens
egen våning) blivit föremål för något
nedlåtande bedömning. Bland de många
symfonierna finnas de som synas en senare
tid föra ett alltför harmlöst tal. Men
tillräckligt många — utom
Londonsymfonierna ännu åtskilliga — återstå, som
fortfarande ej förfela sin kvickt
underhållande och uppfriskande verkan. Detta
konstateras särskilt, om de — vilket ej alltid är

fallet — erhålla lämplig programplacering
och anses värda eller i behov av annan,
mer finslipande repetering än blott en
flyktig genomspelning före konserten. Helt
komma de aldrig att kunna umbäras på
symfonikonserternas repertoar, såvisst som
sund livsglädje och varmt gemyt äro
omistliga värden även inom tonkonsten. Vår
opera, vid vars konserter Haydn varit ett
av de jämte Beethoven och Mozart oftast
förekommande namnen, celebrerar den i
år, den 31 mars, infallande
tvåhundraårsdagen av hans födelse genom att på sin
påskdagskonsert, före Beethovens Nionde,
framföra en nyfunnen symfoni.1 Även
Konsertföreningen har med anledning av
jubileet ihågkommit symfonikern Haydn.

Alldeles särskilt lugnt har
kvartettkomponisten Haydn — såsom framgår av vad
ovan sagts — i sitt Elysium kunnat motse
jubileet. Överallt där fyra i stråkföring
mer eller mindre skickliga herrar träffas,
spelas han. Man behöver endast be
Mästaren någon fredagskväll blicka ned i
Konstnärshuset, där Mazerska sällskapet, efter
en nomadiserande tillvaro i skiftande
lokaler, numera sammanträder. Offentligt
framföres i Folkkonsertförbundet denna
vårtermin en rad av kvartetterna.

Och oratoriekomponisten? Hade inte de
som i somras vid en av Radiotjänst i
Musikaliska akademien anordnad konsert åhörde
avdelningarna Våren och Sommaren ur
Årstiderna anledning att känna sig »nöjda
och glada», såsom det i Axel Gabriel
Silverstolpes översättning sjunges i arian om
åkermannen ? I sin helhet har verket ej
getts i Stockholm, sedan
Musikföreningen med Neruda som dirigent därmed
1909 högtidlighöll hundraårsdagen av
Haydns död.

Men då nu Konsertföreningen velat hylla
årets minne, har det legat närmast till hands

1 Till nämnda datum kan födelsedagen
sannolikt fixeras, ehuru endast datum för
döpelseakten, nämligen 1 april, är absolut säkert.

MS

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:03:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1932/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free