Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Haydn och Sverige. Av Herman Glimstedt - Nocturne. Av Karl Ragnar Gierow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herman Gli ni stedt
att välja Skapelsen, sedan denna upphört
att årligen ges. Även om Bachs sedan 1923
årligen i Engelbrektskyrkan givna
Matteus-passion är det med långfredagens innebörd
bäst överensstämmande verket och även
om, såsom tidigare citerad kritik likaledes
antytt, slentrian ibland insmugit sig vid
återgivandet, må det beklagas, att
härvidlag ej det ena goda kunnat bestå bredvid
det andra. Det var dock en enastående,
folkligt musikalisk tradition som började
brytas, när Ladugårdslands (Östermalms)
kyrka efter restaureringen 1914 ej längre
uppläts för den av hovkapellet och
opera-suj etter exekverade Skapelsen samt sedan
lagstridiga teatraliska och andra nöjen
började konkurrera med denna enda för lång-
fredagen privilegierade »tillställning»; då
denna till Frimurarebarnhusets förmån
givna konsert, 1927 i Katarina kyrka, till
och med gick med förlust, beslöts
följande år att inställa den.
Även om inte återframförandet sker i
den kyrka, i vars stjärnströdda kupol så
många generationer stockholmare blickat
upp under åhörandet, har förväntan nu
varit stor, såsom kunnat förspörjas man och
man emellan. Åter har man erinrat
varandra om vissa gamla favoritställen. Varför
då inte, med syftning på Skapelsens
skapare, också anföra denna första rad ur
den Gabriels-aria som var ett av Jenny
Linds glansnummer: »På starka vingar
lyfter sig» ?
NOCTURNE
Au KARL RAGNAR GIEROW
Din tanke svänger mot natt igen,
och hjärtats antipoder
stiga ur mörkret och tystnaden
till liv i sömnens ljus.
Tårar och löjen från längesen
i drömmens stilla floder
speglas till böljande skuggspel än
vid kvävda böners brus.
Vinden löper i väst och öst
och sol och kyla vanka
skiftande över ditt hävda bröst
i sorg och välbehag.
Vårarnas glädje har doft och röst,
när höstar lysa blanka,
vinterångest och sommartröst
få samma andedrag.
Sover du tungt? Är dagen het,
där rovdjursögon smyga,
vandrande hjordar gå tryggt i bet
och drömda örter gro?
Livet står glömt vid din bädd och vet
ej väg, dit drömmar flyga,
klagar i mörker och ensamhet
och vakor utan ro.
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
