Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Prinsessan av Sagan och Gustaf Mauritz Armfelt. Av Alma Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alma S öder hj elm
kände sig både fransk emigrantadel,
förjagade furstar och irrande hovmän av
alla nationer och kvalifikationer bundna
till varandra i ett slags ny riddareorden,
ett adels- och furstebrödraskap av väldiga
dimensioner och med utpräglat
internationell betoning. Den stigande
nationalkänslan var kanske orsaken härtill. Ju mer
folken pressades in inom de nationella
gränserna, desto mer blev
internationalismen ett solidaritetstecken för en bestämd
klass, ett kastmärke — i skarp motsats
till den nationella väckelsens utpräglat
demokratiska karaktär. Nog kände sig en
fransk prins, en italiensk markis, en rysk
storfurstinna och en tysk riksgrevinna
inbördes mer »som syskon» än de kände sig
vara bröder till advokaten eller
skomakaren i deras by eller landsända. Ja, denna
internationella societet, där alla kände
varandra, träffades oavbrutet på sina
resor, hjälpte och stödde varandra inbördes,
kom, trots att den böljade hit och dit,
växlade karaktär och sammansättes av olika
och varierande faktorer, att under de
kontinuerliga krigen och under emigrationens
vandringsår bilda ett enda stort rörligt
fosterland.
Inom detta fosterland, eller
internationella brödraskap, hade emellertid just krig
och örlig, umbäranden och framtidslöshet
fört in ’i mycket en ny uppfattning, nya
tänke- och åskådningssätt. Furste- och
högaristokratien i förskingringen var inte
mer lik sig sådan den varit inom de
stabila och sterila hovens bevarande murar.
Den hade lärt något och glömt en hel del.
Frivoliteten och spiritualiteten voro
alltjämt lyxblommor, som man prydde sig
med, alltjämt gjorde man skulder,
slösade och invecklade sig i hela nät av
kärleksintriger. Men de levande
prydnadsblommorna hade förvandlats i artificiella,
spelbordens insatser hade blivit chimära,
generositeten hade fått en touche av
välgörenhet och slösaktigheten ett humanitärt
drag. Till och med kärleken hade
förändrats. Förut hade man haft lov att kränka
god sed hur mycket man ville, bara den
utvärtes anständigheten iakttogs. I
förskingringen blev det tvärtom: de fria
förbindelserna fingo karaktär av äktenskap,
och även inom ganska tillfälliga sådana
blev det tal om trofasthet och ansvar.
En ny luft har dragit in i denna
inringade och frivola värld. Det är inte mer
i främsta rummet fråga om människornas
yttre uppträdande, ty redan nödtvånget
gör, att de flesta inte kunna uppträda
enligt stånd och villkor. Nya klädsamma
egenskaper ha ersatt de yttre: karaktärens
mildhet, hjärtats ömhet och känslighet äro
kriteriet. Man samlas för att njuta av
varandras ömsinthet, godhet och sensibilitet.
Sentimentaliteten, ett slags romantisk
sentimentalitet har fått insteg.
Sentimentalitetens uttryck är vänskapen. Det finns
inte några ord som förekomma så många
gånger i breven kring sekelskiftet som
»arni» och »amitié». Därmed uttryckes allt:
moders- och systerkärlek, sonlig dyrkan,
väninneömhet liksom ett lättfärdigt mötes
fladdrande känslor, de mest platoniska
förbindelser liksom ett helt livs djupa
lidelsefulla hängivenhet. .
I denna värld, i detta
internationalismens och hemlöshetens rörliga
resefosterland var det som Gustaf Mauritz
Armfelt sammanträffade med hertiginnan av
Kurland och hennes dotter Wilhelmina,
prinsessan av sagan.
De tyska badorterna Pyrmont, Töplitz
och Karlsbad hade, efter det de
fashionabla orterna vid Rhen, »Europas kaféer»,
hade måst överges, blivit den intenationella
världens mötescentra, och tillika härdar
för den av sentimentalitet drypande
vän-skapskult, som den gryende romantiken
skapat. Betecknande är en anteckning av
Hedvig Elisabeth Charlottas hand om
Karlsbad, som genom många år var den
mest gouterade av dessa brunnsorter.
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
