Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Gustav Adolfs kulturgärning. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adolf S c h ü c k
Philippe de C o mm i n e s: Grundelig he besk rif w else etc.
Stockholm 162‡.
dess bibliotek som det, vilket tillhörde
domkapitlet i Frauenburg, betraktades som
krigsbyte och översändes till hemlandet.
Enligt modern uppfattning förefaller ett
dylikt utplundrande av ett fiendelands
boksamlingar som ett utslag av barbari, men
under 1600-talet såg man en dylik
framfart med andra ögon. Dåtidens kämpande
protestanter ansågo det vara en Gudi
behaglig gärning att oskadliggöra dessa den
katolska motreformationens arsenaler och
utposter och betraktade härvid alla medel
som tillåtliga. Givetvis öppnade sig
mångfaldiga tillfällen att ytterligare berika det
upsalienska biblioteket, sedan de svenska
härarna trängt in i det katolska Tyskland:
bl. a. beslagtogos den furstbiskopliga bok-
samlingen i Würzburg och den
kurfurstliga i Mainz.
Det är emellertid ett misstag att tro. att
konungen hade för avsikt att uppbygga
den nya kulturen med de hjälpmedel, som
han hade fått genom sina rika krigsbyten. I
realiteten torde de hemförda tyska och
polska biblioteken haft en ganska ringa
betydelse för den vetenskapliga
undervisningen. Själv insåg Gustav Adolf klart, att
den inhemska bokproduktionen på allt sätt
måste befrämjas. Även här visste han på
råd och möjligheter att stimulera
densamma. Emedan talrika svenska bokalster då
trycktes i Tyskland till de inhemska
tryckeriernas skada, lät han 1619 utfärda
förbud mot införandet av utrikes tryckta böc-
568
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
