Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Gustav Adolfs kulturgärning. Av Adolf Schück
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G ii s t a v Adolfs
ku l tur g ä r n i n g
ker med svensk text. Härmed hade dock
icke den skriande avsaknaden av
vetenskapliga arbeten på svenska språket
kunnat avhjälpas, om icke detta förbud kort
därpå kompletterats med ett statligt
understödjande av de tryckerier, som vågade
syssla med den eljest ganska
förlustbringande verksamheten att trycka dylika verk.
Vår första »humanistiska kulturfond»
upprättades nu tack vare den s. k.
bibel-tryckstunnan. Avsaknaden av biblar —
dylika hade nämligen icke tryckts sedan
Gustav Vasas tid —• var då så stor, att
man år 1612 för att kunna åstadkomma en
ny bibelupplaga hade pålagt vart och ett
av rikets kyrkohärbärgen en årlig skatt av
en tunna spannmål. Tack vare detta
ansenliga understöd hade man 1618 utgivit
en ny svensk bibel, som i stort sett
inskränkte sig till en lindrig omarbetning av
bröderna Petris text. Gustav Adolf beslöt
emellertid att bibehålla denna pålaga, men
anslog den nu till andra ändamål.
Redan 1612 hade konungen utnämnt
magister Ericus Schroderus att vara
»cor-rector», d. v. s. granskare av »kronans
tryck i Stockholm» samt tillika uppdragit
åt honom att tjänstgöra som en kunglig
translator. Tio år senare fick emellertid
Schroderus sina åligganden högst
väsentligt utvidgade. Konungens fogdar ålades
att till honom inleverera 10 mark för var
uppburen »bibeltryckstunna», vilket
sammanlagt betydde att till hans disposition
ställdes ett årsanslag av 16,500 marker
penningar. Härför skulle Schroderus låta
översätta och trycka »uppå vårt svenska
tungomål» ett flertal »nyttiga böcker, både
bokliga konster, historia och andra
fakulteter angående». Härav skulle »särdeles
ungdomen här uti vårt kära fädernesland
kunna hava god rättelse, lärdom och
undervisning». Tack vare detta rikliga
anslag, som tyvärr indrogs 1637, kunde
Schroderus utgiva översättningar av ett
flertal viktiga historieverk såsom Livius’
5
R y sk katekes. Stockholm 1628.
romerska historia, Philippe de Commines’
memoarer, Sleidanus’ skildring av Karl
V :s tid och Osianders kyrkohistoria. Redan
före 1622 hade han dessutom utgivit en
svensk översättning av Johannes Magnus’
av dåtidens svenskar högt skattade
»Historia de omnibus gothorum sueonumque
regibus».
Av intresse är även att iakttaga, att
man nu ej inskränkte sig till att trycka
skrifter blott på svenska, utan även på
de andra språk, vilka talades inom det
vidsträckta svenska riket. Behovet av andlig
litteratur för de finsktalande undersåtarna
var stort och det trycktes därför katekeser,
postillor, psalmböcker och handböcker på
deras tungomål. Erövringen av
Ingermanland hade medfört ivriga försök från
svenska kyrkans sida att omvända dess
grekiskortodoxa befolkning, och för att främja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
