Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvte häftet - Tretjakovskij-museet i Moskva. Av Ivan Faludi. Övers. från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivan F a I u d i
A. G. Venetsianov. Skord.
larna långt framför dessa bildhuggare av
traditionell europeisk typ.
I början av nittonde århundradet
övervägde porträttkonsten. Tre stora namn,
Kiprenskij, Tropinjin och Venetsianov
voro på sin tid de konstnärer som
Tretja-kovskij lät bliva rikast representerade i sin
samling. Kiprenskij och Tropinjin blevo
framför allt bekanta genom sina
Pusjkin-porträtt. Den förre karakteriserar diktaren
och på samma gång sig själv genom en
paradmiljö, understrykande Pusjkins yttre
glans och hovmannamässiga uppträdande.
Tropinjin däremot avbildar honom i
vardagsdräkt med öppen krage och utan att på
något sätt idealisera hans ansikte. Denna
enkelhet var mycket betecknande för
konstnären och ledde honom under hela hans långa
verksamhet, ehuru han mycket ofta målade
»ämbetsporträtt». Venetsianov i sin tur är
den idylliske målaren, en typisk tecknare för
20- och 30-talen. Lugn lycka, stilla
småleende, strålande levnadsglädje speglas i hans
tavlor. Hans människor ha gott hull och äro
ordentligt klädda, de sitta eller promenera
under en mild, ljus himmel, de äro
oföränder-ligen belåtna med sig själva och med
världen. Venetsianov var naturmålare, hans
sanningstrohet gick så långt att han allt
emellanåt lät sina tavlor bliva till som ett slags
trogna kopior av livet. Han kunde dock icke
bli fri från den akademiska traditionen och
verkar därför många gånger maniererat
för-konstlad. Men arbeten sådana som
»Bacchan-tinna», »Huvud av en gammal bondkvinna»,
»Pojken med yxan», äro mästerverk, i vilka
han strävade mot en mer eller mindre fri
utarbetning av motiven. Hans samtida kunde
icke drömma om det enkla närmande till
sanningen varmed Venetsianov målade sina
landskapsbilder (»Plogen», »Skörden» och
andra). Han grundade för övrigt den första
konstskolan, ett slags fri akademi, som icke
blev utan inflytande på den ryska konstens
vidare utveckling.
Av de landskapsmålare, vilka verkade i
början av nittonde århundradet, äger
museet hela kollektionen av Silvester
Sjtsje-drins italienska landskap. Sjtsjedrins
betydelse för den ryska konsten består i hans
642
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
