- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtioandra årgången. 1933 /
231

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Comédie-Française. Av Kjell Strömberg. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

C o m é d i e - Fr an ç a i s e

Adrienne Lecouvre ur. Oljemålning av C harles-A n to i ne

de Coypel.

Comédie-Françaises konstsamling.

bragte honom i konflikt med
tillstädesvarande ordningsmakt, och varje bon mot,
som utgick av hans mun, spred sig genom
välinstruerade hej dukar snabbt från grupp
till grupp över hela salen. Skådespelarna
funno sig slutligen själva tvungna att hålla
sig med en fast avlönad klack — en
halvofficiell institution som formellt
avskaffades först 1900.

Annars kunde Comédie-Française gott
reda sig utan främmande hjälp denna tid.
Teatern hade vind i seglen, stor vind, och
den varade gott och väl fram till
revolutionen. Den ena stora
skådespelargenera-tionen avlöste den andra. Sedan m :lle
Champmeslé dragit sig tillbaka, mätt av
ära och sönderbränd av verkliga och
spelade lidelser, upptog Adrienne Lecouvreur

Melpomenes fallna mantel. Över hennes
ovigda grift skrev Voltaire sitt kanske
enda stycke äkta lyrik, och hon blev själv
en romantisk legend, som Rachel skulle ge
nytt liv på scenen. Efter henne kom den
lysande kvinnliga trion Clairon, Dumesnil
och Contat, den sistnämnda en
oförliknelig Célimène. Préville svarade för den rena
Molièretraditionen. Men den franska
scenens stolthet, seklets ojämförligt största
tragiska skådespelare var Lekain. Det
berättas om honom, att hans spel var till den
grad realistiskt att åskådarna förstenades
och glömde applådera; efter varje aktslut
måste minst ett halvt dussin avsvimmade
personer omhändertagas, då han haft sista
ordet. Utan honom och m :lle Clairon hade
Voltaire säkerligen icke satt något djupare

231

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1933/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free