Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Ett porträtthistoriskt monumentalverk. Av Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett portr ätt historis k t monumentalverk
historiskt sett må det vara nog att påminna
om, att i de nordiska länderna utgöres
bildkonsten under tiden 1525—1825 till
övervägande del av porträtt.
I Danmark föreligger sedan ett par
decennier tillbaka i Lunds »Danske malede
Portræter» ett verk, som med alla dess i ögonen
fallande fel och förtjänster dock utgör ett
grundläggande inventarium. Norge har i en
rad spridda arbeten av Carl W.
Schnitler, Wiesener och H. Grevenor värdefulla
bidrag till en nationell porträtthistoria.
Svenska forskare ha alltifrån B. E. Hildebrand
och Chr. Eichhorn och fram till våra dagar
ägnat det inhemska porträttmaterialet ett
påfallande intresse.
Det finska porträttbeståndet, för vår egen
forskning av vital betydelse, har särskilt
under den senaste mansåldern blivit föremål för
planmässig inventarisering och bearbetning.
Ledande kraft på området har där varit dr
K. K. Meinander, tidigare framför allt
bekant som en grundlärd kännare på landets
medeltidskonst. Efter ett par decenniers
insamlingsarbete och studier även i rikssvenska
samlingar har han nu publicerat sina
bearbetade forskningsresultat, som sedan en tid
tillbaka föreligga i två ståtliga volymer,
Porträtt i Finland fore 1840. Så grundligt och
planmässigt som det hela utförts, bildar det
ett standardverk, som för långa tider framåt
blir till gagn även för svenska fackforskare
och vetgiriga. Vi kunna därför ej underlåta
att varmt välkomna denna publikation.
En mera ingående granskning kan här ej
förekomma. Jag vill blott i stora drag ånge
verkets innebörd. Av de båda delarna
omfattar den förra en sammanhängande översikt
och ett rikt bildurval (i autotypi), den senare
ett porträttindex, konstnärsregister och
noter. Skulle den f. ö. välordnade indexdelen
kunna ge anledning till någon mera väsentlig
invändning, vore det, att författaren ej
begagnat möjligheten till förkortningar.
Konsekvent genomförda skulle dessa berett
utrymme till om än kortfattade bildbeskrivningar,
vilkas frånvaro nu kännbart saknas.
Den sammanhängande texten till ett arbete
som detta kan man tänka sig upplagd efter
olika huvudsynpunkter: strängt
porträtthisto-risk, d. v. s. med hänsyn till hur skilda
epokers porträtt-typer framträda i landets
kulturhistoria, eller efter de olika
porträttsamlingarnas historia eller slutligen
konsthistorisk. Så splittrat och historiskt sett heterogent
David Klöcker von
Ehrenstrahl: Lorens von der Linde.
Åbo museum.
som porträttmaterialet förekommer i Finland,
torde de båda förstnämnda ej blivit så givande
som den brukade konsthistoriska synpunkten
kommit att utfalla i den initierade
författarens framställning.
Om modern nationell konstvetenskap
fastslagit någon princip med verkligt eftertryck,
så är det den, att konstskapande både till
innehåll och formella resultat är en relativ
företeelse. Detta gäller tyvärr också det
väsentliga men svårförklarade värde, som heter
konstnärlig kvalitet. Visar den svenska
konstproduktionens alster — de enstaka individuella
mästerverken frånräknade — ofta en enklare
och grövre formkaraktär än de utländska
förebilderna, är detta i än högre grad fallet
med den äldre konsten i Finland.
Författaren framhåller i klart medvetande härom, att
den finska porträttkonstens alster icke i högre
grad kunna fängsla genom sin rent
konstnärliga halt. Men de få sin betydelse såsom
minnesmärken över gångna tider och dess
människor och såsom vittnesbörd om det
konstintresse som funnits i landet.
Av det stora porträttmaterial från 1400—
1840, som framställningen berör, stammar
onekligen det konstnärligt bästa från
rikssvenska artister. Detta hindrar helt naturligt
ej författaren att med riktig känsla för det
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
