Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Kulturhistoria och kulturbilder. En översikt. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thure Ny man
Riddarsale?i i Torpa slott.
Ur Svenska kulturbilder.
mot det faktum, att lekmannen här har fått
en bok som han kan ha stor glädje och
kanske även någon nytta av. Det är bara en sak
man måste beklaga, och det är att dess pris
ställer sig så pass högt, att inte alla lekmän
ha råd att skaffa sig denna glädje.
Till lekmännen vänder sig också i främsta
rummet det stora verk, som med sin tolfte och
sista del förelåg komplett till julen 1932:
Svenska kulturbilder, utgivna av
intendenterna vid Nordiska museet Sigurd Erixon
och Sigurd Wallin. Det är ett sammelverk
med alla ett sådants förtjänster och fel. Till
felen, för att nu börja i den ändan, få vi då
räkna den ojämnhet i framställningsformen,
som är en oundviklig följd av att olika
författare framträda inom samma ram. Alla ha
tyvärr inte samma förmåga att levandegöra
sitt material i ord. Men låtom oss genast
fastslå, att nivån i allmänhet är långt över
medelmåttan, och att felen vida övervägas av
förtjänsterna. Den viktigaste av dessa är
otvivelaktigt, att allt vad som här serveras
kommer »frisell vom Fass». Här blir man inte
bjuden på söndagsbilagornas skåpmat och
pyttipanna utan på färska frukter från
vetenskapens odlingar. Varje uppsats i detta verk
är resultatet av självständiga
förstahands-forskningar på sitt speciella gebit. Det ger i
de flesta fall en frächör åt anrättningen, som
var och en måste uppskatta. När den
dessutom, såsom i regel är fallet, bjudes i en
klanderfri för att inte säga konstnärlig form,
blir den givetvis dubbelt njutbar.
Då man först får detta stora och dyrbara
verk i sin hand, tror man gärna, att det
äntligen är den svenska kulturens historia som
tagit gestalt. Men redan titeln förråder, att
man misstagit sig. Det är kulturbilder,
smakbullar alltså av det stora, efterlängtade baket,
som ännu inte är färdigt. Rådfrågar man
utgivarnas i september 1929 skrivna företal,
får man veta, att det inte ens är påbörjat,
och förklaringen är den, att det föreliggande
materialet är alltför ojämnt, alltför föga
bearbetat. I stället för den allmänna översikt,
den skildring på bredd och djup, den
»handbok i svensk kulturhistoria», som de
förmodligen hoppats kunna framlägga, men som ti-
374
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
