Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Kulturhistoria och kulturbilder. En översikt. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulturhistoria och k^llt^lrbilder
Hos hovarkitekten Carlbergs i Klara Strandgata j
i Stockholm.
Nordiska Museet.
»En söndag före frukost omkring år 1835, en typisk svensk ’Karl-Johans’-interiör med förenklade
empiredrag och ett allmänt kynne av sengustavianskt.»
Ur Klein, Bilder ur Sveriges historia II.
halvsidor, så vitt möjligt symmetriskt
fördelade på uppslaget, och där större våld än
nöden kräver brukats för att få klichéerna lika
stora, är helt och hållet övergivet. Varje bild
är just så stor som den behöver vara för att
man skall se just det som den är avsedd att
illustrera. I stället för att man annars får
sitta och leta med lupp på en mikroskopisk
bild efter den detalj, som påpekas i texten,
har man här bara denna detalj, förstorad
kanske till en helsida. Vad detta betyder ligger i
öppen dag. Så skall en bilderbok göras.
Bildunderskrifterna utmärka sig för den
angenäma egenskapen att innehålla någonting.
Det är en betydelsefull sak, som ofta
förbises. Vanligen får man däri, förutom de allra
torraste fakta om datum, person och lokal,
veta precis det som man ser med egna ögon.
Författaren är inte pedagog förgäves. Han
vet, att ögat ofta är alltför förstrött för att
av sig självt tränga in i bilden, att det fordras
ett påpekande eller en beskrivning, som får
det att stanna och fixera detaljerna. Vi äro
alla som barn: vi vilja gärna titta på
»gubbar», men vi äro som barn också i det
fallet, att vi måste ha någon bredvid, som vi
kunna fråga. Det är bildunderskrifternas
uppgift att leda och ge svar. Och den uppgiften
fylla de i detta fall på ett sätt, som svårligen
kan göras bättre.
I början av boken ger författaren en
definition på kultur, som man kanske finner en
smula för trång: »därmed mena vi allt som
människor uppfinna och utföra för att
förbättra sina av naturen givna villkor». Men
när man följt honom till slutet av hans
framställning, har man för länge sedan kunnat
konstatera, att hans blick på kulturen är långt
vidsyntare, än vad denna definition anger.
Man har fått en redig och klar översikt, en
pregnant bild av den svenska kulturen, dess
andliga såväl som dess materiella former, dess
växt och utveckling under årtusenden.
Fackmän på alla de olika områden inom vilka
författaren rör sig, dela kanske inte hans
uppfattning på varje punkt, men det betyder föga
373
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
