Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Den nordiska rasen från social-antropologisk synpunkt. Av Gunnar Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nordiska rasen
skaperna hos högre och lägre stående
sociala skikt. Man antar naturligtvis då, att
det man kallar för begåvning under
nuvarande samhällsförhållanden innebär en ej
oväsentlig fördel i kampen om placeringen
på samhällsstegen. Det är ju uppenbart,
att för denna placering dock rena
slumpmoment spela en väsentlig roll. Det är
vidare klart, att egenskaper, vilka man
anser ej ha med begåvning att göra, såsom
hänsynslöshet och samvetslöshet, också
i många fall spela en roll. Den ojämna
egendomsfördelningen och den form av
sammanhållning, som finns mellan
medlemmar av överklassen och framför allt
mellan olika grupper av överklass på
grund av yrkesintressen, konfession,
släktskap etc., spelar också en viss roll. Det är
naturligtvis svårt att avgöra, i vad mån
moment av denna senare art ha betydelse,
och det är svårt att bestämt uttala sig om
vad begåvningen betyder. Det är ej heller
så alldeles lätt att precisera, vad man
menar med begåvning i detta sammanhang.
Man kan med andra ord ur många
synpunkter diskutera, i vad mån den sociala
positionen verkligen i genomsnitt är en
mätare på begåvning. Denna sida av
problemet skola vi emellertid ej beröra. Vi
anta tills vidare, att det finns ett samband
mellan social position och begåvning, och
inskränka oss till att undersöka, om man
med social-antropologiska undersökningar
kunnat bevisa den nordiska rasens
överlägsenhet med hjälp av detta antagande.
Redan Ammon utförde en liten
undersökning av detta problem, men hans
material var för litet för att ge säkra
resultat. En undersökning av Pfitzner grundar
sig på personer, som dött på sjukhus i
Strassburg. Materialet indelas efter
begravningsklasser ; nämligen begravning på
offentlig bekostnad, enkel begravning på
de anhörigas bekostnad och festlig
begravning. Pfitzner fann en högre
kroppslängd samt över huvud taget större
kropps- och huvudmått hos de ekonomiskt
bättre ställda. Med hänsyn till begåvning
och huvudmått må för övrigt nämnas, att
enligt en undersökning av Röse hade
professorer i Erlangen större huvuden än
officerare från Nürnberg. Röse har vidare
funnit en viss parallellitet mellan
kroppslängd och långskallighet och social
ställning. Utan att för övrigt närmare ingå på
de klassiska nordiska rasegenskaperna drar
han bland annat den slutsatsen, att de
nordiska rasbeståndsdelarna i det tyska
folket äro bärare av folkets huvudsakliga
andliga kraft. Roth-Lutra finner på
material från Pfalz ej någon parallellitet
mellan nordiska rasegenskaper och social
ställning. Några andra undersökningar tyda
emellertid på att i överklassen
långskallighet skall vara något vanligare än i
underklassen. Ett närmare ingående på dessa
undersökningar har emellertid knappast
intresse, då man ej tagit hänsyn till
överklassens större rörlighet. Ett undantag
utgör Livis undersökning från Italien. Han
undersökte 69 distrikt och konstaterade,
att i Nord-Italien äro studenterna mera
kortskalliga än landsbefolkningen, medan
däremot i Syd-Italien och på öarna
studenterna äro mera långskalliga än
landsbefolkningen. Livi anser detta bero på att
överklassen är mera rörlig. Syd-Italiens
överklass är mera blandad med den mera
långskalliga, mera nordiska befolkningen i
Nord-Italien än vad landsbefolkningen är.
För Nord-Italien är förhållandet
omkastat och överklassen mera uppblandad med
syditalienare.
Ett försök att mera direkt angripa
problemet har utförts av Wahlund. Denne
har undersökt svenska studenter.
Studenterna i Sverige härstamma i större
utsträckning från städerna än från
landsbygden, vilket är en väsentlig felkälla.
Studenterna stamma vidare mera från
överklass än från underklass och få därför
bättre föda under uppväxttiden och därför
431
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
