Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Den nordiska rasen från social-antropologisk synpunkt. Av Gunnar Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G u n n a r Dahlberg
möjligen större kroppslängd. För att
undgå felkällor av denna art i
jämförelsematerialet har Wahlund för varje student
utvalt en jämförelseperson i samma ålder,
vilken ej tagit studenten. Denna
jämförelseperson är från samma trakt. Hans far har
samma yrke och samma sociala ställning
som studentens far. Materialen äro så lika
som möjligt, frånsett att hälften av
materialet har tagit studenten och går socialt
uppåt, medan däremot den andra hälften av
materialet stannar på lägre social nivå. Om
högre social nivå och nordiska
rasegenskaper följas åt, borde man vänta att
finna de nordiska rasegenskaperna, större
kroppslängd, mera utpräglad långskallighet
etc. särskilt representerade i
studentmaterialet. Så är emellertid ej fallet. Renodlar
man det sociala urvalet, finner man ingen
effekt ur rassynpunkt. Av de
undersökningar som utförts torde denna vara den
mest avgörande, därför att problemet
blivit klart isolerat.
Tänker man principiellt på frågan är
det för övrigt ej troligt att det skall
finnas något samband mellan den begåvning
som skulle betinga en socialt bättre karriär
och fysiska rasegenskaper.
Arftlighetslä-ran bygger på antagandet att anlag ärvas
som självständiga enheter, vilka skiljas åt
och blanda sig med varandra. Vissa
ärft-lighetsmekanismer kunna tänkas betinga
ett visst samband, men frånsett
egenskaper som bero på samma anlag, brytes dock
alltid sambandet mellan anlagen så att om
man har en viss egenskap hos en bestämd
person vet man för den skull ej något om
individens övriga egenskaper, sedan
korsningarna i befolkningen pågått tillräckligt
länge. Med hänsyn härtill kan man vänta,
att endast rasegenskaper som betingas av
gemensamma anlag skola höra samman.
En person med stor kroppslängd bör
exempelvis ha stor benlängd, stort huvud
etc. Däremot bör man ej vänta att finna
ett samband mellan av varandra oberoende
fysiska rasegenskaper. Man har också
faktiskt vid undersökningar i Europa funnit,
att sambandet mellan exempelvis
huvudform och ögon- eller hårfärg är ytterst
svagt. Av teoretiska skäl bör man därför i
europeiska befolkningar i stort sett ej
heller ha anledning att vänta ett samband
mellan fysiska rasegenskaper och psykisk
kapacitet. De socialantropologiska
undersökningar, jag refererat, tala ju avgjort i
denna riktning. Man kan därför tämligen
bestämt påstå att från hårfärg, näsform,
ögonfärg etc. kan man i det enskilda
fallet ej draga några säkra slutsatser om en
individs begåvning, karaktär m. m.
För övrigt, även om ett samband
förefinnes, så är det ju ej förnuftigt att välja
efter en egenskap, vilken endast ger en
osäker förväntan om en annan egenskap,
som man faktiskt vill åt. För att ta ett
exempel från ett område, vilket för de
flesta människor ej anknyter sig till
känslobetonade föreställningar, är det ju
uppenbarligen oförnuftigt, att om man vill ha en
ko. som ger mycket mjölk och fet mjölk,
välja ut kon efter svansansättning eller
kroppsbyggnad i övrigt. Har man tillfälle
att pröva, hur kon mjölkar, bör man ju
rimligen göra detta och bestämma sig
därefter. På samma sätt om man vill finna en
person som lämpar sig till läkare, jurist,
politiker eller dylikt, är det ju rimligt att
välja ut honom endast efter hans
förutsättningar för dst arbete det är fråga om.
Att med anledning av föreställningar om
de blåögdas och blondas större begåvning
ta hänsyn till sådana egenskaper som
hårfärg, huvudform, näsform, ögonfärg etc. är
ej rationellt. Problemet att få duktigt och
lämpligt folk på de mera krävande
platserna i samhället är svårt nog, utan att man
komplicerar det med ogrundade och i viss
mån fantastiska föreställningar om samband
mellan s. k. rasegenskaper och begåvning.
432
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
