Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Skokloster. Av Åke Stavenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skokloster
Interiör av svarvkammaren i sydvästra tornrummets
botte 7t vä ning.
och sin tids prägel på sitt hem och den
ofördragsamhet gentemot äldre stilar i
inredning och bohag, som särskilt präglade
1600- och 1700-talen, är detta ett högst
märkligt faktum. Varje tid har
naturligtvis avsatt sina spår i den lösa inredningen,
dock utan att det äldre, ännu brukbara
inventariet har kastats ut. Tvärtom har även
uttjänta möbler och andra bruksföremål
sparats i förråden, som därför erbjuda
möjligheter till studier även i
vardagsvarans historia, som äro av oerhörd
betydelse för forskningen och ännu icke alis
äro utnyttjade.
Nils Nilsson Brahes rent personliga
insatser i samlingarnas historia synas icke
ha varit så stora. Men naturligtvis
tillfördes Skokloster en hel del Brahesaker,
eftersom han på gamla dar var den ende
manlige ättlingen av Brahesläkten. Hans
fader Nils Brahe, sonson till Per Brahe
d. ä. och broder till Per Brahe d. y., av-
led 1632 av sår som han erhållit i slaget
vid Lützen. Själv föddes han först året
därpå 1633. Såväl i Braheska biblioteket,
rustkammaren och bland övriga
inventarier, som t. ex. i instrumentkammaren,
finnas en mängd saker som kommit dit genom
honom både från Visingsö och från
Rydboholm. Men själv tycks han — åtminstone
på äldre dagar — ha varit en ganska
indolent herre, och så verkar han också på
det av Ehrenstrahl målade porträttet. Av
hans dagbok att döma voro hans
glädjeämnen i livet inte många, ty med rörande
enformighet antecknar han där: »begick
jag Herrens Heliga nattvard» och »slog
jag upp ett nytt fat vin» omväxlande med
meteorologiska observationer.
Han dog 1699 och följdes två år senare
av sin gemål Margareta Juliana Wrangel,
som dock före sin bortgång kom att göra
en insats av största betydelse för
samlingarnas vidmakthållande. Hon gjorde näm-
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
