Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Wilhelm Peterson-Berger. Några drag i hans tondiktning. Av Sten Beite
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sten Beite
och i såväl innehåll som uttrycksformer
sällsport mångsidig produktion, som
verkligen är så känd, att en mera allmän
uppfattning och uppskattning av dess
betydelsefullaste värden kan sägas vara för
handen.
Men icke ens de okonstlat formade och
i sina stämningar så lättillgängliga
melodierna och visorna kunna avfärdas med
att de äro endast detta. Man går icke utan
vidare förbi dem, till de mera påfallande
konstrika och innehållsdigra, och säger:
här slutar enkelheten, och här börjar det
konstnärligt värdefulla. Nog kan det
befinnas, att bland de tidigare
kompositionerna den eller den hör till de omogna, att
där eller där Grieg eller Chopin fått väl
många toner med i laget. Men gör man en
sådan granskning, blir det
anmärkningsvärt få tondikter, om ens någon, som icke
röja något eller några drag, vilka i de
mogna formerna och icke minst i de av viktiga
och djupa andliga ting uppfyllda verken
återfinnas och avteckna sig som något för
tondiktarpersonligheten väsentligt.
Men även utan jämförelser, genom att
endast tas för vad de äro, spegla de mer
eller mindre skenbart anspråkslösa
tondikterna sin art uppenbart nog. Välj den
andra av »dedicationerna» i Damernas
album, en elegant reverens för det täcka
könet med festglans kring de glada
rytmerna, eller den näst sista, ta Gångtrall
och Nachspiel ur Sex låtar för klaver,
Frösöblomstren Gratulation, en Carl
Larsson-tavla i toner ■—■ man kan icke höra den
utan att bli glad längst in i själen —,
Ren-trée, Sommarsång, Solhälsning, Förspel,
Intåg i Sommarhagen,
Karlfeldt-sättnin-garna Dalmarsch, Aspåkerspolska och Du
ler, Till föredansarna och Morgonbris ur
Fyra danspoem, gå från dessa till de, trots
alla uttryckssättets med åren kommande
förändringar likartade, om än nu mera
sällan återkommande stämningarna i de
senare verken, den paranta menuetten i Tre
albumblad i dansform, Solhymn ur
Italia-11a, På gräset under lindarna ur Tre nya
danspoem, Glam ur Solitudo, ■ ta vidare —
för att nämna åtminstone ett exempel ur
de större verken — marschen i finalen av
Lapplandssymfonin. I alla dessa och
många andra tondikter, ej minst i vissa
förmodligen föga kända, har tonsättaren öst
ur en till synes outtömlig fond av ljusa
glädjestämningar, man tvekar icke att säga
mozartiskt ljusa och livsbejakande.
Att ali denna soliga, vår ljusa,
smittande glädje ställer de omedelbara och
lätttillgängliga tonfallen i P.-B :s musik i en
annan dager än enbart »enkelhetens»
förnekar väl ingen som erfarit den — och det
kan icke förnekas utan att man även
förnekar Mozart och förnekar den svenske
tondiktare, vilkens andlige arvtagare
Peterson-Berger är, och om vilkens musik
han med beundran talat för dess »rena
svenska tons och friska
friluftsstämnin-gars» skull: August Söderman.
Det är en mot livet vänd konst denna,
och det ligger objektivitet i denna
utåt-vändhet, som dock aldrig är ytlighet men
i många tonpoem på ett mycket direkt sätt
ger uttryck åt en sällskapligt tillgänglig
lynnesläggning. Dessa kompositioner
kunna sättas i samband med upplevelser och
intryck under ungdomsåren, förflutna i
en liten Norrlandsstad, där alla kände alla,
i ett hem med ett rikt och lyckligt
familjeliv och en tämligen stor umgängeskrets,
ofta med den unge Wilhelm som
sällskapslivets primus motor. Undertiteln i
Damernas album, »dedicationer», säger en hel
del. I korsamlingen En fjällfärd har
konstnären i ord och toner skildrat
fjällvandringen i vänners lag, och många av hans
körer — dock icke denna samling ■—■ äro
tillkomna under sommarvandringar och
för omedelbart bruk.
Liksom i Södermans äro i
Peterson-Bergers musik just friluftsstämningarna
ett nästan personligt drag, så ofta som
30
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
