Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Wilhelm Peterson-Berger. Några drag i hans tondiktning. Av Sten Beite
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sten B e i t e
S o m m a r h a g e n p å Frösön.
rik på tacksamma musikaliska objekt. Den
blir det i desto högre grad med dessa
skalder, och därmed inträder också en
förändring i romanskompositionen, som icke
är minst betydelsefull för P.-B :s del.
Ett särskilt uttryck för hans mognande,
om ännu ej alltid fullgångna och
reminiscensfria tonlyrik är den pianodiktning,
vilkens egentliga och samlade upptakt är
första häftet Frösöblomster. De åtta
dikterna skrevos 1896 som minnen av en
särskilt erinringsrik Jämtlandsvistelse. Här
och i alla de andra låtarna och visorna —
ehuru långt ifrån endast då — är han
också särskilt den folklige tondiktare, som
vänder sig till gemene man och även gärna
begagnar folkmusikens uttryckssätt. Det
är både genom Söderman och Grieg hans
intresse vänts mot folkmusiken, men det
stora och betydelsefulla i detta intresse
är, att det i tonspråket icke endast fått
uttryck i en de yttre tecknens folklighet
och nationella dräkt — detta slags i dub-
bel mening arrangerade folklighet, som
dock till sist är skäligen värdelös. I P.-B :s
fall innebär epitetet väsensenhet. Fyra
visor i folkton, som komponerades redan
1893, äro vida mer än ett försök att
skriva i folkmusikens stil:
sammansmältningen av folkton och personligt uttryckssätt
är fundamental för de drag som
grundlägga en inre samhörighet. Därigenom
sänker Peterson-Bergers konst sina
djupaste rötter i det svenska kynnet, och
därav få dess egna, glättiga eller sorgsna
skiftningar det svenska landskapets
färger och toner — björkgrönt ljusa, sus
och rytmer som av lätta dansvisor, mot
granskogsmörka nyanser och furornas
all-varstunga sånger.
Tonsättaren har sedan bringat vår
folkmusik en direkt hyllning i de 50
sättningarna Svensk folkmusik (25 visor och 25
danser), de stilenligaste och hela denna
konsts egenvärde trognast motsvariga
sättningar vi äga samt Same Åtnam
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
