Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Fredrik Hill. 1849—1911. Av Ad. Anderberg
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Fredrik Hill
Skånskt landskap, i 8 7 j.
Malmö Museum.
nom genom sin avoghet mot allt, som
avvek från de gamla fastslagna lärosatserna.
»Alla lärare», skriver han i ett brev till
hemmet snart efter ankomsten till
Stockholm, »äro vänliga och förekommande;
intet spår finnes till det dumma och
pedantiska översitteri, som äger rum i Lund.
En lärare bör icke anse lärjungen pliktig
att låta behandla sig som en underlägsen,
utan bör utgå ifrån det, att här är en
ungdomlig kraft, som han genom sin
undervisning skall göra sig överlägsen.»
v. Rosen beundrade han, och till de
sina i Lund sände han upprepade
entusiastiska rapporter om dennes 1871
fullbordade målning, Erik XIV. Av den sade
han sig ha lärt mera än av vistelsen vid
Akademien. Målningar av Wahlberg såg
han då och då, och dessa kommo blott
hans längtan till Paris att sjuda så
mycket hetare.
I sina ur nästan alla synpunkter
märkliga brev till hemmet återkommer Carl Hill
redan nu ofta till detta ord: kallelse. Ald-
rig ett ögonblick stiger ett tvivel upp i
hans själ, att han ej är en av de särskilt
utkorade. Han känner med sig, att endast
de högsta mål äro värda att kämpa för.
Med en nästan kuslig visshet vittnar han
redan nu, att han en gång skall räknas till
de stora, de största, med ett ord till de
två tre svenska målare från 1800-talet,
som kommande sekler skola ära och
minnas. Målet för honom var att i måleriet
kunna åstadkomma något som kunde
jämföras med Beethovens musik. Denna
absoluta visshet och hoppfullhet
kompletteras dock på ett oroande sätt med ett
yttrande som detta —• fällt i ett redan hösten
1871 skrivet brev: »Apropos brev och
hetsiga svar, så ha aldrig mina skruvar
suttit så säkert, att jag ej kan ha skäl att
befara, att en eller annan möjligen skulle
ta sig orådet före att falla ut.»
Fylld av oro men även av gränslösa
förhoppningar reser han så hösten 1873
till Paris. Ernst Josephson, vilkens första
utomlandsresa hade samma mål, gjorde
99
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
