Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Drottning Kristina som karaktärspsykolog och moralist. Av Alf Nyman
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alf Ny man
andra sammanhang glimtar hos
drottningen, blir uttryckligen tillämpad här. »Ön
doit compter pour rien son corps et vivre
comme si ön n’en avait pas», heter det då
(nr 593). För askesen och
självplågar-etiken står Kristina främmande.
Om vänskapen och dess lagar handla
vidare en mångfald reflexioner både i
»L’ouvrage» och »Sentiments». Framför
allt beaktas därvid vänskapens faror,
liksom formerna av missbrukad vänskap.
Enträget varnar drottningen för att låta
blända sig av sin sympati. »Man bör mer
frukta för dem man älskar än dem man
hatar» (L’ouvrage nr 179; Säfströms
urval nr 206). Förtydligande
återkommer hon till samma tankegång i
»Sentiments» med rådet: »Man måste mera
vara på sin vakt mot sina vänner,
förtrogna och anförvanter än till och med för
sina ovänner, ty de (förra) äro mera
farliga för oss, därför att de äro oss kärare»
(nr 138). Men därför kan hon också i
»L’ouvrage» (nr 207) nedskriva dessa
överraskande sträva ord: »Vilken godhet
man än hyser för sina vänner och sina
tjänare, är det nödvändigt att övertyga
dem om, att man kan göra sig fruktad.»
Här talar härskarinnan och den forna
suveränen, och man får en vision av
Kristina, sådan hon med högburen panna
blickar emot oss från Berninis byst, drottning
i varje tum, en Juno irascens, vars ögon
kunna skjuta blixtar och vars hand med
fasthet vet att beivra en liden oförrätt —
även om hjärtat blöder.
Och dock har drottningen format ett
antal reflexioner rörande den svåra och
sällsynta konsten att hämnas, tankar som
jämte sentenserna över kärleken höra till
det finaste och starkaste i hennes
levnadsvishet. Hon vill ingen grov, obehärskad
affekthämnd, heller ingen frän och inäten
dolskhets-hämnd. Hon talar endast för den
gengäld, varigenom hämnaren andligen
stiger : den platonska hämnden. »Man kan
hämnas utan hat men icke utan
förtrytelse», lyder en av hennes satser (L’ouvrage
nr 790). Detta innebär emellertid endast
en första hyfsning: steget bort från
hathämnden. Flera måste tagas. Kristina
anvisar, i vilken riktning de måste gå. För
många blir detta dock att beträda ett
obekant land. »L’art de se venger est peu
connu», fastslår också en aforism
(L’ouvrage nr 22). Och man kan väl säga, att
drottningen pekar på tvenne vägar för
hämndkänslornas kultivering; en mörkare
och en ljusare. Den mörkare återspeglas
av följande tänkespråk: »Att förakta
förolämpningarna är att taga hämnd på
dem» (L’ouvrage nr 454). Den ljusare,
som närmast förkunnar en de »glödande
kolens» etik, anbefalles av en sentens som
clenna: »Man skall icke hämnas utan
genom välgärningar. Varje annan
hämndeakt, om än berättigad, är icke lika värdig
en heroisk ande» (Sentiments nr 75).
Till samma tankekrets hänför sig,
fortfarande i »Sentiments», satsen: »Un grand
coeur ne peut se venger quand il est le
pius faible, et ne doit pas se venger quand
il est le pius fort.» I Säfströms urval har
tanken turnerats så: »När man är
magt-lös, kan man intet, och, när man är
mägtig, bör man intet hämnas» (nr 36). Det
sanna ädelmodet visar sig härvid i släkt
med modet, och de bevisa sig, intygar
Kristina, i att tåla och låtsa sig ej märka
de tillfogade skym ferna men icke i att
hämnas dem (Sentiments nr 232).
Ännu högre kan denna hämndkänslans
kultivering stiga. Och i »Sentiments»,
maximen 234, möter oss samma etiska
paradox, som den platonske Sokrates för
till seger i dialogen Gorgias. Det är
nödvändigt, uttalar där drottningen, att vara
övertygad om, att det är bättre att lida
skym fer och oförrätter än att öva dem
mot andra. Därmed glider hämnden — i
sakens platonska och ljusare mening —
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
