Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Akseli Gallen-Kallela. Av Nils-Gustav Hahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ni I s - G 7i stav H a Ii t
sitt första möte med Gallén genast anade
sin starkaste medtävlare. Det vore lätt att
ur Galléns produktion utvälja en hel
kontinuerlig räcka självporträtt, ända till den
bild han 1916 målade för Uffizierna, en
bildserie där ett kraftmedvetande allt
tydligare skjuts i förgrunden, ett
övermänniskodrag allt starkare understryks —
etsningen med den pilvassa blicken ur
trekantiga rovdjursögon liknar en tiger:
mustaschen reser sig som morrhår på den
spända överläppen. Han hälsade en gång
Nietzsche som en befriare, »ty han
uttalade mina egna tankar, — dock ej
alla ...» I självporträtten ville han ge sin
egen utveckling som bryggan till
övermänniskan. Ständigt driven av hetsade
ambitioner strävade Gallén mot det
kolossala. Vardagsödets gränser voro honom för
trånga, konstnärsgärningens segrar i en
gömd avkrok av världen skänkte honom
blott ringa hugnad: han måste upp i den
internationella mästarklassen. »Allt eller
intet, den yppersta eller den sista», skrev
han i ynglingaåren som sitt valspråk. Ur
sitt hjärtas djup biktade han att det varit
lögn om han sagt sig älska livet, ty han
älskade det aldrig sådant det var utan
sådant det borde varit: liv som förtär sig
själv genom sina skiftande lidelsers
våldsamhet, liv som ej vet av gränser, måtta
och sammanhang. »Måtte min själ ej
småningom övergå i Nirvana, utan hellre
stiga mot höjderna tills vingarna förtärs av
flammorna. Ragnarök!»
Galléns sökardrift och oron i hans blod
voro mödernearv. Hans mor hette Anna
Matilda Wahlroos och var dotter till en
skeppsredare i Björneborg, men i hennes
ådror flöt främmande, troligen sydländskt
blod. I hennes härkomst fanns något som
väl aldrig skall bli fullt utrett — det går
en sägen om ett okänt, fransktalande barn
som vuxit upp i Finland och blivit en av
hennes stamfäder; bland dem nämner man
också en kosack som under stora ofreden
glömt sig kvar här uppe. En uppgift om
zigenarblod har t. o. m. sett trycket, men
blivit indignerat tillbakavisad av
konstnären. I varje fall var hans mor en kvinna
av det ovanliga slaget, begåvad,
romantisk och konstnärlig. Hon målade litet,
men med genomträngande innerlighet,
säger sonen i en dagboksanteckning.
Under den tid då han var
nittiotalssymbo-list skapade han ett av sina känsligaste
verk i det porträtt av modern som tillhör
Nationalmuseum i Stockholm. Där har han
givit hennes psykiska sfär symboliskt i
bakgrundslandskapet: ålderns rika
höst-aftonsro, mognande frukter, och minnenas
ljusa stad under en röd himmel med
molnen glödgade av solnedgången. — Fäderna
voro västfinska bönder; deras gård hette
Kallela, men konstnärens far
»försvenskade» familjenamnet till Gallén när han
arbetat sig upp till ämbetsmannaklassen.
Sonen återtog i trettioårsåldern det gamla
gårdsnamnet och skrev sig A k s e 1 i
Gallé n-K allela. Släkten anses
härleda sitt ursprung från ätten Gahn, som
på sin tid fostrade norska kungsämnen
(Håkan Galin) och som kom till Finland
med östgötajarlen Knut Håkansson Galin.
1226 bosatte sig denne i de senare
Kallela-böndernas hemsocken. I samma bygd
föddes Axel Gallén 1865, och där växte han
upp.
Vilka stridiga, rika anlag skulle väl
spira ur denna härstamning med dess
vittförgrenade rötter! Under sina nationella
hjälteär uttalade Gallen-Kallela den fastaste
övertygelse om konstens nationalism,
åberopande sin ras som ursprungskällan för
hela sin konst. Men rasen var inte entydig,
blodet var en hetsig blandning av hetare
och vekare temperament. Också i hans
konst avlöste en hängiven vekhet de
an-spända kraftutbrotten; den fick en
facettrikedom och bredd i skalan som framgick
ur fruktbart sammanflutna arvsegenska-
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
