Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Akseli Gallen-Kallela. Av Nils-Gustav Hahl
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils-Gtistav Hak I
Då Gallen-Kallela låg på sitt yttersta,
hörde den som vakade hos honom, att han
plötsligt sporde: »Vilka äro dessa
guldtrådar? Komma de ur fjärran okända
evigheter, eller äro de mitt folks tankar?»
I avgörandets stund strömmade livsverkets
starkaste hopp genom hans själ. Han visste
var gärningen nått sina vidaste
verkningar. Hans insats hade brutit igenom
tidsgränserna och skapat en fortlevande
nationell illusion. Som en nationell »stil»
tillämpas i Finland ännu i dag ett
illustrationsmaner, vilket ursprungligen var ett
personligt uttryck för Gallen-Kallelas
stilsträvan i den universella tidsstilens
tecken.
Vid sidan av Munch, Munthe och
Willumsen företrädde han en nordisk
individualism, utskjutande som en gren från
den europeiska konstens stam. Man kunde
knappast finna någonting som stode
närmare Willumsens experimentella riktning
än Gallen-Kallelas Sjöjungfrur
(»Aallot-taret», 1909) med dess breda, förgyllda
flak i vattenytan. Liksom Willumsen i sin
stora relief reste ett monument över
nittiotalets stämningar, gjorde Gallen-Kallela
detsamma i Kalevalasviten och
mausolei-freskerna. Dock uppnådde han aldrig den
fria och härskande ställning gentemot
tidssmaken, vartill Edvard Munchs ensamma
geni höjde sig. Hela sitt liv jagade han
en fantom: den spontana konsten,
framsprungen som ett naturfenomen ur
inlevelse, mystisk extas och dunkla instinkter.
Men det han vann, storverken med deras
mästerliga dramatiska regi, var ständigt
vunnet genom kulturmänniskans reflektion
och intellektuella möda.
Gallen-Kallelas ungdomskonst var ung
i ordets djupaste betydelse. Lidelsefullt
sanningskär, upproriskt frän, intuitiv —
en kamp för att nå till grunden med
verkligheten. Den rymmer de största objektiva
värden han skänkt sitt folk såsom dess
skildrare. Men det var först med Kalevala-
målningarna han öppnade allas ögon för
storheten i sin konst, genom att han på
samma gång förlänade nationaleposet en
ny, åskådlig storhet. Vilken oerhörd
dristighet, detta försök att skapa en arkaism
med kraft att inblåsa nytt liv i
forntidssagan ! Denna tro på intellektets
obegränsade möjligheter att återskapa intuitionens
aningar, så typisk för sekelslutets
konstnärsmentalitet, innebar en hybris som inte
kunde förbli ostraffad. Dess fantastik var
övermod med en skugga av tragik.
Gallen-Kallelas verk växte ut till en bredd som
blev honom övermäktig. I uppgifter
sådana som de sista
Väinämöinenkompositio-nerna kom han till en invecklad
mångfaldighet som uttömde inspirationen. Därav
ett tragiskt återskimmer i den strålkrans
som Finlands beundran tänt kring
konstnärens minne.
Mångfrestaren Gallen-Kallela har i det
ovanstående blivit skildrad nästan
uteslutande som målare. Att han likväl med
stolthet över en altmeisterlig förfarenhet i
konstnärliga värv kunde ge sig själv
epitet såsom »träsnidaren», »ramskäraren»,
»illuminatorn», — att han behärskade
konsthantverkets alla grenar och
inspirerade en hel arkitektgeneration — allt detta
må på intet sätt förringas. Men dessa
talrika utstrålningar av hans andes vitalitet
utgingo alla från en gemensam kärnpunkt
i måleriet. Så bildar hans grafik inte
en skild sfär för sig, såsom
etsningarna i Goyas livsverk, utan den utvecklas
jämsides med målningarna: en intimare
variation i samma tonart, omfattande
många av pärlorna i Gallen-Kallelas
alstring. Hans insats i konsthantverket var en
stilistisk reflex ur Kalevalasviten — men
en reflex som dröjde kvar under många
år över hela detta område. Målare var han
framför allt, men han bröt nya vägar för
konstens skilda arter; allt blomstrade upp
under hans hand. han skänkte Finlands
318
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
