Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Det heliga berget Athos. Av Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto Cy r é n
upp arrendeprisen för klostrens
lantgårdar, »kellions», ingen kunde överbjuda
dem. Slutligen förbjödo turkarna ali
vidare utarrendering till ryssar.
Det väldiga ryska klostret
Panteleimon-Rossikon rymde på sin tid flera tusen
människor, det utgjorde basen för det
ryska inflytandet. Stora förrådsrum
sprängdes ut i berget, och talrika ryska
officerare syntes bland besökarna. Det kan
ingalunda anses otroligt att Ryssland här
verkligen sökt få fast fot — platsen är ju
som skapad för ett östligt Gibraltar.
Denna tanke kan synas bisarr, men när vi
erinra oss, att det var ryssarnas intensiva
penetrerande av Balkan som blev den
indirekta — eller kanske snarare direkta —■
orsaken till världsbranden 1914,
förefaller den mera plausibel. I detta
sammanhang vill jag också nämna, att ryssarna på
egen mark grundat ett eget Athoskloster,
Novy-Afon, en präktig anläggning
mellan Gagry och Suchumkalé på pontiska
Rivieran.
Man får icke uppfatta klostren såsom
enskilda byggnader eller organisationer,
varje kloster är ett samhälle, därtill
ganska avskilt från alla de övriga. På Athos
finnas inga körvägar, icke en enda vagn,
ali trafik mellan klostren sker på mula
eller till fots, ofta på ytterst besvärliga
mulåsnestigar. Inom varje kloster finnas
alla hantverk representerade, munkar
eller snarare lekmannabröder och tjänare
tillverka allt som behöves. Själva
klosterbyggnaden utgöres vanligen av en väldig,
sluten fyrkant av höga, otillgängliga
murar, på vars insida bostäder och
gemensamma salar äro belägna; kyrkan med
klocktornet står mitt på gården. Även
något gammalt fästningstorn, understundom
flera, som tidigare tjänat spanings- och
försvarsändamål, kvarstår vanligtvis inom
fyrkanten. Alltså verkliga fästningar, en
nödvändighet icke blott under medeltidens
oroligheter. Sedan emellertid fredliga ti-
der inträtt, ha yttermurarna belamrats med
massor av altaner, ja riktiga små hus,
vilka ge det hela ett synnerligen pittoreskt
utseende. Stora nybyggnader ha på sina
håll förtagit det ursprungliga
fästnings-artade intrycket. För övrigt synas gamla
fästningsanläggningar även här och var i
terrängen, men dessa ha icke alltid tillhört
endast munkarna, utan även deras
fiender. Kyrkorna äro utan undantag
kupolbasilikor, med rikaste utstyrsel, såväl vad
målningar som trä- och metallarbeten
beträffar. Athosklostren ha blivit typen för
de grekiskt katolska klostren inom hela
den grekiska och slaviska kulturvärlden.
Om också Athosklostren ur allmän
konsthistorisk synpunkt icke alltid kunna
mäta sig med de västerländska, så äro de
dock i ett hänseende märkligare än dessa;
de utgöra den rikast flödande källan för
studiet av en hel epok, för hela den
bysantinska kyrkokonsten. Jag har förut
talat om den där rådande konservatismen.
Kyrkorna, av vilka många gå tillbaka till
1300-talet och en del till obestämd tid
efter klostrens ursprungliga uppbyggande,
äro varandra alla så lika, att man aldrig
av stilen kan bestämma åldern, så troget
kopiera de varandra. De äro mycket små
och rymma endast med svårighet ett par
hundra munkar, många av dessa måste
hålla till i förhallarna under de långa
gudstjänsterna. Klocktornen äro ej gamla,
de utgöra nymodigheter; inga klockor
kalla till gudstjänsterna, utan de klapprande
slagen från en trägongong.
På klostergårdarna stå dessutom ett
eller flera kapell, ofta mycket små. Hela
Athos räknar nära tusentalet kyrkor och
kapell, alltså en helgedom på var sjätte
munk!
Kyrkorna äro överfyllda av konstverk
och konsthantverk, arbeten i sten, metall
och trä, golven ofta belagda med utsökt
vacker mosaik; kupoler, tak och väggar
äro utfyllda av fresker, mosaiker och tav-
420
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
