Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Svenskarna som kolonisatörer. Ett stycke svensk kulturhistoria. Av Anton Sörlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anton S ö r l i n
Fot. G. De Geer.
Svenska vinter station en vid. Kap T hords en 1882—83.
amerikanare, vilka 1905 annekterade ett
betydande område av det då ännu
herrelösa landet. Gruvorna såldes ett tiotal år
senare till norrmännen. Svenskarna hade
emellertid långt tidigare sökt tillgodogöra
sig Spetsbergens naturtillgångar. 1872
bildades nämligen ett bolag för utvinnande
av de fosfatlager som upptäckts vid Kap
Thordsen under A. E. Nordenskiölds
expedition 1864. Brytningen sattes i gång
sommaren 1872 men visade sig icke lönande,
varför bolaget upplöstes. Det dröjde nära 40 år
innan någon ny svensk gruvbrytning kom
till stånd på Spetsbergen. Initiativtagaren
var ingenjören F. G. Stridsberg, vilken med
anledning av den ökade svårigheten för
den svenska järnhanteringen att skaffa
kol 1907 och 1909 väckte förslag om ett
utnyttjande av Spetsbergens koltillgångar.
1910 anslog Jernkontoret 6 000 kronor
under förbehåll att ett lika stort belopp
garanterades från annat håll, till en
undersökning av ögruppens kollager. Den andra
hälften av beloppet tillsköts av
Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.
Expeditionen, som leddes av geologen B.
Högbom, nådde också, särskilt om man tänker
på det blygsamma belopp som stod till
förfogande, mycket anmärkningsvärda
resultat. Utom det att kännedomen om
stenkolslagrens mäktighet och kvalitet väsentligt
ökades, ledde expeditionen till att fyra stora
kolförande områden ockuperades för
Sveriges räkning.
Följande år bildades så Aktiebolaget
Is-fjorden—Belsund med ett startkapital av
100 000 kr., och på sommaren upptogs i
Liljevalchs berg inom Braganzafältet den
första svenska gruvan, Sveagruvan, på
Spetsbergen. Samtidigt med brytningen,
som var ganska obetydlig, fortsattes
undersökningarna av ett flertal mindre
expeditioner. Då kolprisen under världskrigets
första år snabbt stego, ombildades det lilla
pionjärföretaget till ett stort
produktionsbolag med namnet Aktiebolaget
Spetsbergens svenska kolfält med ett
aktiekapital på två och en halv miljon kronor.
1917 fördubblades detta kapital, närmast
för anskaffande av eget tonnage.
Brytningen visade sig också lönande, inte bara
på grund av de exceptionella priserna.
Kvaliteten var mycket god och brytningen
genom flötsernas gynnsamma läge inte en
476
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
