Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nionde häftet
- Emil Johanson-Thor. Av Ragnar Hoppe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Hoppe
ner, som klara eller vaga
framtidsdrömmar.
Att en konstnär under en sådan
evolutions- och revolutionsperiod måste ha det
särskilt besvärligt, om han är inriktad på
att skapa bestående verk, som kräva tid
och eftertanke för att mogna i sinnet och
få en slutgiltig form,, är mindre underligt.
Och om vår tids konst alltför ofta företer
bilden av oro och splittring, finner detta
till åtminstone stor del sin förklaring i
ovan berörda förhållanden.
Här talar jag icke om fäsörer och
manie-rister, men om de äkta, för sitt individuella
ideal kämpande konstnärerna. De kunna
vara både stora och små till formatet. I
längden känner man ändå igen dem.
*
Målaren, grafikern och berättaren Emil
Johanson-Thor, som jag här skall göra
ett försök att porträttera, är också han ett
barn av vår oroliga tid. Och han tillhör
varken dem som gått »udenom» eller dem
som ha tagit den rakaste och bekvämaste
vägen för att nå sitt mål.
Han har både som människa och
konstnär brottats med de nya problemen, han
har tidvis stångat sig blodig på dem,
tvungits att erkänna sig besegrad av
svårigheterna, men han har aldrig givit spelet
förlorat, och steg för steg har han vunnit ett
stycke terräng, en bit fast mark, som han
med stolthet kunnat kalla sin egen.
Vad som räddat Johanson-Thor ur
tidens kaotiska förbistring har kanske först
och främst varit hans trohet mot
barndomsintrycken, känslan av djup och innerlig
samhörighet med den natur och den ras,
ur vilken han själv stigit fram. Ur denna
källa har han hämtat inspiration och
druckit sig till hälsa och krafter.
Till förståelsen av sin djupa
samhörighet med den skånska jorden kom Emil
Thor först så småningom efter en lång
självprövningens tid.
Med vad jag sagt om betydelsen av ett
äkta förhållande till miljön vill jag minst
av allt ge uttryck åt någon absolut tro på
vad man på franska kallar en regionalistisk
åskådning. Min uppfattning är helt enkelt
den, att om en konstnär känner sig med
djupa starka rötter bunden vid en bestämd
miljö — genom härstamning eller själsliga
upplevelser av skiftande slag — då har han
de största utsikter att få de skapande
krafterna i sitt jag utlösta just i kontakt med
denna natur. Underlåter han att följa den
ropande rösten i sitt innersta, lyder han
icke dess maning, får han ofta umgälla
denna synd med livslång andlig splittring
eller sterilitet. Långt ifrån alla konstnärer
äro på detta vis ödesbestämda, men jag har
uppfattat Johanson-Thor som en man av
denna typ.
*
Emil Johanson-Thor är skåning, och
genom sin gärning har han lagt i dagen huru
innerligt han är fäst vid sin hembygd.
Han föddes i Landskrona den 20 mars
1889. Fadern, fältskärmästaren N. A. E.
Johanson och modern Ellida Gustava
Jönsson voro kusiner. Deras gemensamma
släktgren hade alltifrån 1600-talet sin
utbredning i sydöstra Skåne och bestod av
soldater, småbönder och hantverkare. Fru
Ellidas fader var fältskärmästaren och
stadsmusikanten Johan Fredrik Jönsson i
Ystad, och morfadern var rotesoldaten
Per Thorsson i Vallby (vid
Glimmingehus). Det är från dennes linje konstnären
fått sitt förnamn Thor, som under
akademiåren blev hans tillnamn. Till sina
anförvanter räknade konstnärens moder bland
andra skomakaren och socialistagitatorn,
sedermera excellensen Thorsson.
Fadern var en högt begåvad, vetgirig
och boksynt man, som så fort han hade en
stund ledig ägnade den åt läsning och
studier, och som ägde ett inte minst för hans
sociala förhållanden ovanligt ståtligt biblio-
480
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:48 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1934/0528.html
