- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiotredje årgången. 1934 /
603

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Svenska romaner och noveller. Av Ivar Harrie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svenska romaner och noveller

störelseprocessen genom alla steg och turer,
skenbara uppryckningar och oundvikliga
återfall, apatier och delirier, euforier och
ångestpaniker. Denna naket exakta
symptomredogörelse blir av sig själv, utan extra
åtgärder, en mardröm: kapitlet om Eriks
midsommarnatt i det nedersta spritlågeeldade
inferno står i sin ohygglighet och suggestiva
saklighet, så vitt anmälaren vet, ensamt i
nutida svensk diktning. Hammenhög har icke
tappat sitt konstnärskap, fastän det icke denna
gång med vanlig lydighet fogat sig i
romanformen.

Hertha Odemans fjorårsroman var förlagd
till samma miljö som Hammenhögs. Den
skildras lika trovärdigt som behagfullt:
dialoger och interiörer visa exakt
förstahandskunskap både om kontorsarbetets rutin och
om kontorsmänniskornas själsliv. Atmosfären
i de unga hemmen i de små våningarna
återges med humor och poesi och kvinnlig
sakkännedom om livets praktiska detaljer. Men
det sociala problem, som intresserade
Hammenhög, existerar icke i Hertha Odemans bok.
Hennes kontorister ha icke skymten av en
upprorstanke — det stämmer visserligen med
Hammenhögs karakteristik av klassen i
gemen •—, men de ha heller icke alis någon
anledning till sådana tankar: under hyggliga
och förstående chefer arbeta de sig lugnt
fram till en ganska god ställning, som i varje
fall tillfredsställer deras förnöjsamhet. Detta
betyder icke att författarinnan skulle offra åt
idylliska skönmålningar; det betyder endast,
att hon icke velat införa något bimotiv som
kunde distrahera från romanens egentliga
ämne. Boken handlar om en rent mänsklig
konflikt — visserligen förvärrad av en relativ
fattigdom och trångboddhet, som kanske
annars skulle verkat trivsam. Två systrar,
kappsömmerskan Erna och kontoristen Dora,
ha levat lyckligt kvinnligt ungkarlsliv
tillsammans — tills Erna får åka till lasarettet
för en yrkessjukdom, som visar sig vara
kräfta i knäet. Ensamhets- och
tomhetskänslan kommer Dora att släppa in Karlen
i sitt liv: det blir en kollega i yrket, herr John
Andersson, sympatisk genomsnittssvensk,
modell 1930. I denna parbildning finns ingen
plats för Erna — själv har hon genom tidiga
äckelupplevelser fått skräck för kärlekslivet
och koncentrerat sin moderlighet på Dora:
den sjuka systern blir irritationsmomentet,
som gnager fram missförstånd och
dubbelspel i Johns och Doras liv — helst sedan hon

som obotlig invalid måst flytta hem i deras
lilla våning, som John med mycken
händighet gjort lustig och stämningsfull. Tre
människors liv håller på att oförskyllt förödas:
Erna förstår vad som sker och smusslar
undan veronal, tills det blivit en stark dos.
Läkaren hemlighåller dödsorsaken. John och
Dora finna varandra igen, och som död blir
Erna apoteoserad av dem bägge: barnet får
namn efter henne . . . Detta är ingen idyll:
det är en fast komponerad berättelse om
människoöden, som förefalla oundvikliga och
belysa väsentliga aspekter av livet. Det
tvålfagra missromansomslaget var ett nidingsdåd
mot en god bok. Det finns desto mer skäl
att framhålla bokens värde, som
författarinnans roman av 1934, Stora Biografen, råkat
slå fullständigt fel: med sin pseudomystik
och sitt mekaniskt arrangerade lyckliga slut
verkar den filmmanuskript, som hastigt
stuvats om till roman. Den är icke i något
avseende betecknande för Hertha Odemans
diktning: det är däremot Erna, John och
Dora.

Elswig Thunberg är en berätterska av
helt annan sort än Hertha Odeman. Hon
är rätt tung på handen och en smula
do-cerande i tonen och har en viss benägenhet
att något för omständligt reda ut sina fall:
det kan vara rätt arbetsamt att ta sig
igenom hennes omsorgsfulla Teckningar ur
Hvardagslifvet. Men arbetet lönar sig, ty
hennes iakttagelse av skakande händelser i
mycket små och vanliga världar är ytterst
vederhäftig och ser djupt in. Mitt hem är
min borg handlar, som man kunde förmoda
av titeln, om hur en familjekrets blir sprängd,
som förut hållits samman av det oscarianska
hemidealet. Miljön är även här
kontorsfolkets — men i kontorschefsklassen, med
stadgad ekonomi och ganska hög
levnadsstandard : vardagsrutinen i detta slags
inom-husvärme återges med seg och obeveklig
trovärdighet. Katastrofen utlöses av faster
Elisabeths död: nyfiken, närgången och
skvalleraktig, men skarpögd och med
översvallande hjärtelag, har hon ännu i döden
velat spela god försyn för sina brorsbarn:
hennes legater till dem — med utförliga
bruksanvisningar — ge stöd åt deras
självhävdelse och tvinga fram den upptäckt som
kommer familjeöverhuvudets med mycken
pompa upprätthållna auktoritet att rasa
samman. Fasters adoptivdotter är Fars barn

före äktenskapet, som Mor vägrat släppa

6O3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1934/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free