Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Kulturhistoria och kulturbilder. En översikt. Av Thure Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Th ure Ny man
översikt av den europeiska bildkonstens
smedje- och bergverksbilder till omkring
1800, och man böjer sig gärna för
författarens slutsats, att »äran av att i
bildkonstens historia ha varit den förste
som noggrant studerat både bergs- och
brukshanteringen och i ett stort antal målningar
nedlagt frukterna av detta studium» tillkommer
Pehr Hilleström. Efter en redogörelse för
konstnärens liv och verksamhet följer en analys
av hans konstnärliga stil. Författaren
påpekar den otvetydiga själsfrändskapen med en
Chardin och det påtagliga inflytandet från
holländska mästare som Schalken och Dou.
Han påvisar vidare det starka inflytande
Hilleström utövat på den följande
konstnärsgenerationen, en Sandberg, en Lauréus, för
att bara nämna ett par. Därefter ger han en
överblick över Hilleströms målningar med
motiv från smedjor och bergverk och
behandlar i tur och ordning de olika sviterna
från Falu koppargruva, från
stångjärnshammare och ankarsmedjor, masugnar,
hovsla-gerier och slutligen interiörerna från
Kungsholms glasbruk. Arbetet avslutas med ett
sammandrag på engelska jämte talrika
bilagor, medan de fyrtio planscherna fått sin
plats i början av volymen, som i sin helhet
utgör ett värdefullt bidrag till kännedomen
om konstnärens liv, verksamhet och
konstnärsskap, liksom om den del av svenska
folket, som hade sitt arbete i gruvor och
smedjor på slutet av sjuttonhundratalet.
Ett arbete, som visserligen i främsta
rummet är avsett för en trängre krets men
också i ett fåtal exemplar finnes tillgängligt i
bokhandeln, rör sig om samma tid som de
bägge nyss berörda verken och må därför
nämnas i detta sammanhang. Gustavianskt är
en vängåva till intendenten Sigurd W a
1-1 i n och behandlar, som namnet
antyder, den period av svenskt kulturliv som
framförallt ligger jubilarens hjärta nära. Det
är icke mindre än ett fyrtiotal författare som
lämnat bidrag, vilka mer eller mindre intimt
anknyta till den epok boken är avsedd att
belysa. Flertalet av dessa skulle med fördel
ha kunnat ingå i Svenska kulturbilder. De
ha »kulturbildens» form och karaktär,
behandla en detalj men kasta ljus över en hel
grupp av företeelser eller föreställningar. Så
skriver, för att nu bara taga några exempel
ur högen, Torsten Lenk om de kungliga dräk-
terna vid Gustav III :s kröning. Med
ledning av porträtt och bevarade persedlar,
hus-gerådskammarens räkenskaper och andra
handlingar rekonstruerar han den praktfulla
anblick som det nyblivna konungaparet
erbjöd vid sin kröning, ett festspel som
passade konungens kynne. Vi få veta både vilka
dyrbara stoffer som kommo till användning,
vilka skräddare och brodörer, handskmakare
och sporrsmeder, som fingo de
maktpåliggande uppdragen att utföra allt som
erfordrades, och vad de krävde för sitt besvär —
med betalningen var det visst si och så i en
del fall. Från samma område ha också Anna
Lewin och Sigfrid Svensson hämtat stoffet
till sina uppsatser om »Några gustavianska
barndräkter», ett ganska jungfruligt
forskningsfält, och »Svenska dräkten som
bondeplagg». Ett flertal uppsatser handla om hus
och heminredningar. Dit hör Gösta Seilings
om »Schablon och realitet i Pehr Hilleströms
måleri», vari författaren uppvisar det delvis
något tvivelaktiga dokumentariska värdet av
denne konstnärs genrebilder från svenska
hem. Dit hör Sven Drakenbergs om de
målade tapeterna på herrgården Bernshammar
i Västmanland, Erik Andréns om »lusthuset
i ängen» vid Villa Giacomina i
Västergötland och Gotthard Gustafssons om den
egendomliga åttkantiga herrgården Södra
Björs-torp i Skåne, där mangård och fägård
sammanbyggts, en företeelse som otvivelaktigt
hör till de mera ovanliga i fråga om svenska
herrgårdar. Torsten Mårtensson berättar om
»Pålsjö fajansfabrik — en industriell
tragedi» från merkantilismens i Sverige ganska
segt kvardröjande period, Gabriel Nikander
om några svenska urmakare i Åbo och
Gustaf Munthe om »Silverritningarna till
Stockholms slott». Ytterligare ett antal uppsatser
röra sig om hantverk och industri, medan vi
till »livsbilder och miljöskildringar» få
räkna Bertil Waldéns återgivande av la
»Cro-nique scandaleuse från en liten gustaviansk
surbrunn» och Karl Asplunds »En gammal
mans dröm om Paris», som fångar en skymt
av de vägar på vilka fransk kultur under
1700-talet befruktade den svenska. Nämna
vi ytterligare Ernst Kleins med författarens
vanliga brio utförda studie av »herremannen
som jaktmagiker» och Torsten Althins
berättelse om »Gustav III och luftballongen»,
torde man ha fått en uppfattning om de
skiftande sidor av gustavianskt liv och väsen,
som här blivit föremål för behandling. Det
61 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
