Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Katarina Jagellonica. Av P. O. v. Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. O. v. T ö r 11 e
men avvisar tanken med avsky. I ett annat
till Sigismund och Anna riktat brev ålägger
hon dem att utdela penningbelöningar till
alla de tjänare som åtföljt henne till Finland
och på den grund fått lida nöd, innan det
blev dem möjligt att åter nå hemlandet.
(Åtskilliga följde henne dock till
Stockholm.) Den gamle krönikeskrivaren
Aegi-dius Girs vittnar, att de som sörjde henne
efter hennes död voro »synnerligen de
fattige och nödträngde, emot dem hon
alltid var en mäkta mild och barmhärtig
drottning». Drottningens dödsår
sammanfaller med krönikörens födelseår, varför
Girs i sina ungdomsår mycket väl kan ha
hört folkets omdöme om den bortgångna
drottningen. Vad han i övrigt säger, kan
förtjäna anföras i dess egendomligt
trohjärtade formulering: »Henne sörjde icke
allenast Konungen, den Hon i sorg och
glädje, häktelse och härlighet, igenom
ödmjuksam blidhet, barn och blomma,
hade i tjugu år varit till hugnad; utan ock
hela riket...» Hennes trofasta uthållighet
genom hela fängelsetiden och ödmjuka
hängivenhet såsom maka och moder hade
tydligen förskaffat henne aktning, ja en
viss omisskännlig popularitet bland folket
i dåtidens svenska rike.
Katarinas sista sjukdom var plågsam
och tålamodsprövande och av ett slag som
gjorde att hon fick uthärda plågorna rätt
ensam. En berättelse, som förefaller att
ha cirkulerat strax efteråt, gör gällande
att en egendomlig episod utspelat sig
vid dödslägret. Då Katarina beklagat sig
för jesuitfadern Warszewicki, som infunnit
sig som tröstare, över sin rädsla för
skärseldens kval, skulle denne ha lugnat henne
med att skärselden i själva verket inte
existerade. Den sjuka skulle dock alis icke
ha funnit sig tillfreds med att sålunda
förgäves ha plågat sitt sinne länge och väl,
då nu den medlidsamme patern helt lät
skärselden släckas, och bett honom
skyndsamt försvinna ur sin närhet.
Döden kom den 16 september 1583, och
på dagen fem månader efteråt, alltså
efter mycket grundliga förberedelser, skedde
den ståtliga begravningen. Konung Johan
tycks ha sörjt sin gemål uppriktigt, ehuru
han visserligen inte dröjde länge med att
se sig om efter en ny och redan jämnt ett
år efter Katarinas begravning företog sig
Gunilla Bjelkes upphöjelse till Svea rikes
drottning. Det kan förtjäna tilläggas, att
enligt uppgift även svågern hertig Karl
haft idel gott att säga om Katarina, trots
hennes påviska tro.
En förstinna dygdefull och from,
ändock hennes lära var kommen från Rom
skulle hans omdöme om henne ha lytt.
Det ligger något egendomligt i att en
drottning, som för sin egen person iakttagit
en så utomordentlig tillbakadragenhet som
Katarina Jagellonica, genom sin blotta
tillvaro kommit att spela en sällsynt
framträdande roll i sitt nya hemlands öden,
kanske större än någon annan svensk
drottning. Genom henne, eller noga taget genom
Johan III:s giftermål med henne, blev
Sverige indraget i den sekellånga kampen
med Polen och fick dess uppträdande i den
stora internationella religionsstriden den
tillskärpning, som slutligen ledde till Gustav
II Adolfs ingripande i trettioåriga kriget.
Och just ifråga om de religiösa
motsättningarna blev ju hennes personliga
inverkan onekligen kännbar, tack vare systern
Annas inflytande och närvaron av de polska
och italienska förkämparna för den katolska
motreformationen, som hon ägde möjlighet
att gynna.
Ett spörsmål som man ännu kan
framkasta är det, om renässanskulturens
strömning upp till Sverige och Finland genom
henne erfarit någon påvisbar förstärkning.
Ha sålunda italienare som konstnärer eller
hantverkare direkt tillhört hennes
omgivning? I förteckningen över dem som
följde med på den långa färden från Vilna
638
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
