Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Ras Schamra. En nyupptäckt kultur i Östern. Av Joh. Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ras S c h a m r a
belles-lettres utrustade en arkeologisk
expedition under ledning av de båda franska
arkeologerna F. A. Schaeffer och G. Chenet.
Detta skedde våren 1929. Arbetet har
sedan pågått under de följande åren.
Det visade sig snart att man i denna
nejd hade att göra med en gammal
boplats, sätet för en högst märklig och förut
okänd kultur. Staden dolde sig tillsvidare i
kullens inre, men gravplatsen, nekropolen,
måste redan första sommaren lämna ifrån
sig sina hemligheter. Man påträffade här,
likasom i de gravar man sedermera fann i
själva kullens inre, en mängd egendomliga
gravkonstruktioner, enskilda griftkamrar
med valv och trappor, gravkamrar i ett
slags hällkistform och slutligen hela komplex
av kamrar i oregelbunden och förvirrad
anläggning. Den största av dessa
gravkamrar hade en storlek av 3,5 X 6,5 meter,
i vilken funnos rester av åtminstone 28
individer. Det var sannolikt en furstlig
familjegrav. Gravarna visade stundom spår
av avsiktlig förstörelse. Såsom så ofta fallet
är med forntida gravar — vi känna exempel
både i Norden och i Egypten — hade
gravarna varit utsatta för gravplundrares
åverkan. Skeletten voro sönderplockade och
kringspridda. Men även en mer generell
förödelse hade gått fram över gravfälten.
Främmande erövrare hade tydligen
systematiskt sökt förstöra gravanläggningarna
och oskära deras helgd.
Intresset inför dessa gravar samlar sig
omkring två ting. Först omkring fynden
av allehanda föremål som nedlagts hos de
döda, sedan omkring de anordningar som
vidtagits för utförande av kultiska riter i
gravanläggningarna.
Bland gravfynden märkas först väldiga
samlingar keramik: krus, skålar,
dryckeskärl, ofta i konstnärligt arbete, t. ex.
kannor i allehanda djurformer. Keramiken är
ju arkeologernas almanacka. Varje
tidsskede har sin bestämda typ och dekor.
Medelst keramiken kan man alltså bestäm-
Y x or med in s k r i f t, visande
prov pà det nya alfabetet.
ma de olika arkeologiska skiktens data.
Då keramiken, som bekant, är ytterst
känslig för kulturell påverkan, kan man
också just på keramiken bäst avläsa olika
kulturinflytelser, som i varje fall gjort
sig gällande.
I gravarna fann man vidare allehanda
toalett- och prydnadsföremål, såsom
smink-burkar, ringar, halsband och andra
smycken i guld, silver, brons och elfenben. Ras
Schamra visar, såsom förut Arslan Tasch
i Nordsyrien och nu senast det berömda
Ahabspalatset i det palestinensiska
Samaria, vilket värde man i forntiden satte på
det från fjärran södern importerade
elfenbenet. Man fann i gravarna också en
massa värdelöst gods, såsom snäckor,
musselskal, kiselstenar. Till sist är att nämna
gudabilder, statyetter i ädel metall samt
oljelampor av lera enligt vanlig österländsk
modell.
Vid en närmare undersökning visar det
sig att dessa gravfynd haft en trefaldig
betydelse. Först ha de varit den döde till
643
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
