Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Sveriges riksdag. Av Erik Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Fa hlbeck
Livgardet till häst. Slottskanslibetjänter. Löpare. Rikshärold. Härolder. Stadssoldat.
Riksdagsavblås ning. Träsnitt efter a k v a-
Uppsala Uni-
förändring ständigt på dagordningen. Louis
de Geer såsom Karl XV’s
justitiestatsminister lyckades äntligen med sitt förslag
till tvåkammarsystem bringa den stora
reformen i hamn. I början av december
1865 gingo i stånden de förhandlingar av
stapeln, kulminerande i adelns med rätta
berömda fyradagars debatt, vilka
avskaffade den mångsekelgamla ståndsriksdagen.
Den 22 juni 1866 dagtecknades vår
nuvarande riksdagsordning.
Det viktigaste syftemålet med
representationsreformen var avskrivningen av
ståndsväsendet och dess otympligt tunga
riksdagsmaskineri. De Geer anger såsom
huvuduppgiften för en
nationalrepresentation att vara ett sant uttryck av
tänkesättet hos majoriteten av den politiskt
tänkande delen av nationen. Detta
innebar för tidens moderatliberala uppfattning
en av rimlig census begränsad, lika
rösträtt för alla oförvitliga myndiga män —
kvinnans politiska likaberättigande
framstod ännu som en verklighetsfrämmande
utopi. Vid sidan av den nyskapade andra
kammaren ställdes den första,
representerande »förmögenhetens konservatism», ett
i sann mening aristokratiskt element en-
ligt de Geers ord. 1866 års
representationsreform, banande vägen för den breda
medelklassens politiska insatser, utgjorde
enligt Kjelléns träffande karakteristik »en
rättning mittåt mera än nedåt, en nationell
samling i den övre samhällsetagen blott,
ett överbyggande av de luckor, som
gapade i de fyra ståndens hus».
Mycket snart framträdde krav på
utvidgning av riksdagens välj ar underlag.
Rösträttsfrågan, den kommunala såväl som
beträffande riksdagen, blev en samlande
paroll för de vänsterriktningar, vilka tillväxte
i styrka allteftersom industrialiseringen
ombildade vårt samhälle. Efter sekelskiftet
gjorde sig dessa krav med obetvinglig
kraft gällande. Genom reformerna 1909,
1918 och 1921 har slutligen allmän och lika
rösträtt medgivits alla politiskt myndiga
svenska medborgare, män som kvinnor.
Och första kammaren skiljer sig numera
från den andra endast genom de indirekta
valen, frigjorda från bostadsbandet,
ledamöternas högre valbarhetsålder samt den
längre, successiva mandattiden. Riksdagen
är öppnad för demokratien så långt som man
rimligen ansett möjligt. Samtidigt har
riksdagens makt vuxit väsenligt utöver den
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
