Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Sveriges riksdag. Av Erik Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges riksdag
väl balanserade dualism, som 1809 års
grundlagsstiftare avsågo. Nyckeln till denna
sekellånga, målmedvetet fortskridande
maktförskjutning har utgjorts av riksdagens
finansrätt, gripande över allt vidare
områden av statsförvaltningen.
Tvåkammarsystemet med årliga riksdagar, statsrådens
tillträde till kamrarna o. s. v. banade vägen
för det parlamentariska styrelseskick, vars
genombrott torde kunna förläggas till
Karl Staaffs andra ministär år 1911. Den
allmäneuropeiska konstitutionella
utvecklingen fick sin typiska motsvarighet i
Sverige, låt vara med vissa för oss betecknande
egenheter.
I blixtbelysning framträder vår riksdags
fortskridande omvandling i den
karakteristiska detalj, som utläses ur konungens
officiella tilltalsord till folkombuden.
Under ståndstiden löd den ceremoniösa
formeln, en hälsning av stånden med
hävdvunna epitet: »Välborne, ädle och
välbördige, ärevördige, vördige och
väl-lärde, äreborne, förståndige och välaktade,
hedervärde och redlige gode herrar och
svenske män». Genom de Geers reform
bortsopades denna högtidliga allokution
och ersattes med det korta, medborgerliga
»Gode herrar och svenske män». Den
nutida demokratiska hälsningen är som
bekant: »Svenska män och kvinnor, valda
ombud för Sveriges folk».
Denna korta konturteckning har i
fågelperspektiv följt riksdagens utveckling. Dess
insatser i svensk historia kunna ej här
beröras. I den stora riksdagshistorien ha de
endast glimtvis skildrats. Annat var ej
heller möjligt. Ty riksdagens verk genom
tiderna speglar till väsentlig del svenska folkets
inre historia. Här föreligga omätliga
forskningsuppgifter. I riksdagens egen
omvandling under senaste hundrafemtio år kan
för övrigt avläsas den stora,
revolutionerande sociala utveckling, vilken ledde vårt
folk från ståndsväsendet till det moderna
klassamhället. Även denna väldiga process
är ännu i väsentliga delar outforskad.
På inrikespolitikens fält ligger i främsta
rummet riksdagens stora, oöverskådligt
rika insatser. Under frihetstiden grepo ju
riksens maktägande ständer även in på
styrelse och förvaltning, enkannerligen
utrikespolitiken, som sekreta utskottet sökte
dirigera genom sina ryktbara »testamen-
Kadett. Pukslagare. Livgardet till häst.
r e 11 av Adolf Ulrik Schutzercrantz. 1830.
versitets bibliotek.
Tecknaren.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
