Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Snoilskys Svenska Bilder. Av Henry Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hen ry
lande, som omgifver den smärta gestalten
i den blå rocken. Men Gud, hur han
hand-terat oss!» Att Fryxell ju också lämnade
rum för en mera aristokratvänlig
historieuppfattning kom Snoilskys känsla väl till
pass, och av 6o-talets frihetsentusiasm kan
man höra ett eko i en strof som följande
om Gustav Adolfs insats: »Hans fanor
fladdrade för vind / I blå-gult svaj / I de
förtrycktas frihets-vår, / I folkens Maj» (En
natt i Augsburg). Men detta och annat
liknande är kompromisser, som icke rubba
den anförda grundsynen, en frambrytande
social inställning till svensk historia. Denna
kunde f. ö. även räkna med litterära
föregångare. Topelius hade sålunda i Fältskärns
berättelser icke endast skildrat
hjälteperiodens dramatiska spänning utan också de
djupa ledens lidanden och hårda öden, och
i det genomgående ståndsskillnadsmotivet
ligger sympatien — detta i anslutning till
Geijer — närmast på det ofrälse hållet.
Med stark pedagogisk tonvikt återkommer
synpunkten i Bååths Dikter 1879, som
säkert blevo av betydelse för Snoilsky. Jag
nämner Karl XII-dikten Gud med oss, där
fädrens krigiska dåd bli en maning till
oförtruten vardagsgärning: »Men mark vi
dyrka, bryta sten / Vid hanegäll, i timme
sen j Med samma kraft, / Som fädren haft. j
Är Gud med oss, / På dem vi brås, / Och än
de segra genom oss.» Och i I Dalarne
frammanas icke endast de lysande minnena: »Det
tysta slitet vid torftig härd, / Det ädla
armod, som ej vet klaga, / De många fj äten
för barn och bo, / Den lugna kraften i
enkel tro — / Det äger äfven sin stora saga.»
II.
Man kan invända att fullt så seriös är
icke stämningen i hela serien av Svenska
Bilder. Man har exempelvis Kung Erik, den
mest kända av dem alla, och en eventuell
opponent är kanske böjd att citera de
välkända raderna:
Olsson
Sakta glida vimpelprydda båtar,
Mälarn speglar röda aftonskyn,
Åror plaska under valthornslåtar,
Löfskog doftar invid vattnets bryn.
Det är ju något alldeles oförlikneligt
ljuvligt och blont svenskt, maj och Mälaridyll,
årplask i vårnattsskymning och musik från
glidande båtar, Karin med månstrålarnas
gloria kring sitt ljusa hår och Erik
passionerad och romantisk. En barcarole eller
en lyrisk ballad som nästan omedelbart
kläddes i toner av Ivar Hallström och
f. ö. även hade en rent melodisk
utgångspunkt, då enligt skaldens uppgift anslaget
»vagga utan mål en natt i vackra Maj»
varit hela diktens inspirationsembryo.
Också i övrigt kan man fastställa dess genesis.
Situationen hade Snoilsky hämtat från
Fryxells berättelser med deras skildring av
Eriks Mälarutflykter vid tonerna av
smäktande kärlekskväden, och till denna
faktiska utgångspunkt hade fogats hela den
romantiska Erik XIV-traditionen, sådan
den i vår litteratur utbildats av diktare
som Nicander, Börjesson och Onkel Adam.
Här har skalden för en gångs skull
verkligen lyckats tala som folkets egen sångmö
om också icke som han senare drömde sig
hennes sång — av den ovan framhållna
pliktbetonade linjen finns däremot intet.
Poemet intar emellertid också en
särställning. I själva verket hade det skrivits
redan 1870, hela tio år innan diktcykeln
påbörjats, och för dess avvikelse från
andan i övrigt finnas alltså fullt giltiga skäl.
Därmed är emellertid icke sagt att denna
lyriska eller oreflekterade genre alldeles
skulle sakna företrädare bland de senare
bilderna. Där finns Amaryllis, som är en
ren reproduktion av den bellmanska
dag-gigt nymornade naturpoesien, »en vårdröm
om lycka i Nord». Med detta stycke
förhåller det sig däremot så att det tillkommit
mitt uppe i Snoilskys mest intensiva och
upprörda samhällsdiktning, året 1883, och
förmodligen har han känt stilarten som en
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
