Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gustavianska brev. Av Nils Afzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G ti stavian ska brev
Templen i Pæstum mätas. Laverad tuschteckning av
Carl August Ehrensvärd.
Fröken Atigustine Ehrensvärd, Tosterup.
aktning, hos Ehrensvärd mera av det förra,
hos Masreliez mera av det senare.
Den brevväxling som nu fullständigt har
utgivits är långt ifrån glömd. Ehrensvärds
brev ha ofta citerats och två gånger utgivits
oavkortade; ur Masreliez’ brev har Warburg
meddelat många och belysande utdrag i
översättning från de franska originalen. Och
dock verkar den volym i vilken dr Carl David
Moselius sammanfört de båda brevföljderna
med något av nyhetens behag. Till att börja
med är den utstyrsel som Föreningen för
bokhantverk bestått den värdig innehållet
och värdig sällskapets tradition utan att
avvika från de upptrampade vägarna i svensk
bokkonst. Som naturligt är, ha de två
brevskrivarna fått komma till tals både med
penna och ritstift. För utgivaren har det
varit en tacksam uppgift att ur det
överflödande rika materialet utvälja sådant
som bäst har kunnat belysa de båda
italia-resenärernas upplevelser. Det är ju
endast en helt liten del av Ehrensvärds
geniala teckningar som publicerats. De vackra
bladen från den italienska resan äro bekvämt
tillgängliga i Gunhild Berghs upplaga av
hans skrifter, och de kvicka »speritningar»
som han strödde in i sina brev till vännerna
kunna tack vare samma utgivare glädja även
oss med sin outtömliga fantasi. Men det är
icke nog! I Konstakademiens och
Nationalmusei portföljer, i herrgårdsarkiven och i
privatsamlarnas gömmor ropar ett rikt
och fängslande material alltjämt på
publicering. Och vem vore mera skickad för en
sådan uppgift än den konsthistoriker som
med sitt utgivningsarbete visat icke blott
att han har den lärdom som krävs för
uppgiften utan ännu mer att han har den rent
mänskliga förmågan till inlevelse.
Att dessa dyrbara aktstycken ur svensk
bildningshistoria göra ett starkare intryck
än tidigare beror icke i främsta rummet på
att de framträda i en till det yttre värdigare
dräkt utan på det sätt varpå de presenteras.
De inramas av en ståtligt formad inledning
och rikt upplysande noter, imponerande
genom författarens intima förtrogenhet med
SI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
