Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Carl Gustaf Tessin såsom kulturpersonlighet. Av Arvid Bæckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid Backström
upp och tidigt till sängs: om nämligen
komedierna speltes om morgnarna och
predikningar höllos om aftnarna.» Mèn
principiellt var 70-åringen ej emot glam och
dans: »Åkerö öboer roa sig var dag med
besök den ene hos den andre samt var kväll
med dans ifrån kl. 5 till 9, då till bön ringes.
Den självmente glädjen de visa är tecken,
att de äro nöjde och deras nöje är mig en
fägnad. I bland Guds nådegåvor räknar
jag att hava gladlynt folk omkring mig.»
I anledning av en skogseld på ön får
svenska bonden följande omdöme: »Svenske
bonden sätter eld: på marken med svedje,
på skogen med tobakseld, på kroppen med
brännvin.»
Hur teaterintresset började gripa
omkring sig få vi 1766 besked om: »Komedier
hava en olägenhet ibland andra: de göra
var och en till komediant ifrån barndomen.
Fordom taltes vid måltider om
uppbyggeliga ämnen: nyttiga förslager, hederliga
gärningar, beskedlig hushållning etc. Nu
talas om komedianter, om danserskor, om
sångerskor, om deras smutsiga anekdoter.
Nästan häcklas. Den bäste skämtaren är
den ypperste gästen och håller sin bordlåga
uppå förnuftets kostnad. Jag erinrar mig
en rik adelsman, som frågade sin son, vad
han helst ville bliva, denne svarade
komediant; blev dock omsider efter långt val
professor för att bibehålla talrättigheten å
allmänt rum.»
Med det florerande nöjeslivet följde en
formlig lotterifeber. »Eftertänksamt var
vårt forna förbud emot lotterier. Nu är det
stängslet nedrivet, och inom kort vill var
landsort hava sitt lotteri. I mitt hus
deltaga både pigor och drängar uti sådana
lyckpottor, och en lottsedel är dem kärare
än bröd.»
Då Tessin kritiskt talade om den stigande
lyxen, vann han ofta dåligt gehör. De funnos
ju, som i Tessin och hans tidigare föredöme
sågo roten och upphovet till ali lyx i landet.
1761 meddelar oss Tessin följande fakta:
»I min ungdom voro knappast 20 vagnar i
Stockholm, nu äro de flera i proportion till
invånarnas antal än i Paris. Nu kostar en
måltid 20 gånger mer än då. Den tiden var
en hedersrock i samma pris som nu ett par
manschetter. Med ett ord alis intet säljes
för gott köp, om icke ära och redlighet.
Den stigande lyxen gör
Stockholmslevnaden för mig gäldbundne man odräglig
och omöjlig.»
Och den gäldbundne mannen sitter ute
på sin ö och tänker och skriver det som gör
oss till hans gäldenärer. Språket var hans
älsklingsmaterial •— i detta material är
han en god konstnär, ja en stor arkitekt.
Även om han leker med franska och
italienska tankar — han bygger svenskt. Hans
stil i prosa och vers, i statshandlingar och
fabler, i brev och dagbok har många och
djupa rötter: i bibelns Ordspråksbok, i
fransk retorik, i karolinsk pompa hos
Stiernhielm och Spegel. Linné med sin bibelton
och sina fabler har säkert också spelat en
viktig roll för hans språk. Carl Gustaf
Tessins vältalighet hade den ej alltför
vanliga egenskapen, att bakom den fulländade
yttre instrumenteringen äga en tankarnas
konsistens; den dolde en maskulin
saklighet, en sträng logik klädd i rokokons mest
förföriska kostym. Jag tror ingen egenskap
mera bidragit att föra Tessin från post till
post än denna hans vältalighet, talad eller
skriven. Ofta kan hans stil i märgfull
slagkraft och pregnans förebåda Ehrensvärd
— men Ehrensvärd mattar ut sin läsare
med idel knockouts, medan Tessins
perioder blomma rikare med inströdda
fullträffar. Tessin är både utrotare och
nyskapare, allt med syfte att förädla och
berika svenska språket; från honom gå
utvecklingstrådar ända fram mot Strindberg
och Albert Engström.
Redan koncepthandlingar från Tessins
första riksdagstid på 1720-talet visa hans
säkra formkänsla och hans strävan att röja
upp i kurialstilens snår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
