Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Albert Edelfelt. Av Bertel Hintze
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bertel H i n t z e
Studie från Luxembourgträdgården. 1886.
framgång sträckte också hans ungdoms
besvikna gynnare sina vapen och erkände
varmt, att Edelfelt i sina konstnärliga
strävanden nått upp till ett högre plan,
där den fosterländska innebörden och
den europeiska bärvidden i hans måleri
ingått en oupplöslig förening. Väl hade
enstaka konstnärer redan före Edelfelt
förlagt sina studier till Paris, men det
är först Edelfelt som genom sin
auktoritativa, medryckande personlighet och sin
mångskiftande och glansfulla
konstnärsgärning lägger grunden till den franska
orientering, vilken förblivit den fasta basen
för Finlands konst. På detta område är
han den store banbrytaren, vars föredöme
varit avgörande för hela den framtida
utvecklingen. Han lar sin samtid att förbli
på egen botten, men också att hålla
portarna öppna för alla förnyande och
kraft-givande impulser västerifrån. I denna
historiska bärvidd står Edelfelt utan
motstycke bland Finlands måhända långt
större skaparpersonligheter.
En harmonisk, välbalanserad klarhet
präglar dessa arbetsamma 80-talsår,
under vilka hans naturalistiska friluftsmåleri
utvecklas mot allt större frihet och
självständighet. I motsats till de flesta av sina
skandinaviska kamrater, som söka sin
inspiration på den franska landsbygden, i
Normandie eller Bretagne, drages
Edelfelt varje sommar oemotståndligt tillbaka
till den nyländska bygd, ur vilken han vuxit
upp. Men samtidigt utsträcker han sina
studier till allt vidare områden av sitt
hemland. Buren av den ljusa syn, som hör
till de nästan gustavianska grunddragen i
hans väsen, målar Edelfelt den på sin tid
häftigt omstridda »Bondkvinnor utanför
Ruokolaks kyrka» (1887) •— en målning
som i sin realistiska skärpa i karakteri-
2 66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
