Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Nyere dansk Litteraturforskning. Af Aage Houken - Konstakademiens utställningar 1794—1887. Av Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aage H o u k en
Hvad der har været nævnt i det
foregaaende, har kunnet henregnes til egentlig
Litteraturforskning i videnskabelig Forstand. Men
hvis man vilde være fuldstændig og
retfærdig, maatte man ogsaa tage op til
Behandling det Arbejde, der gøres af Mænd som
Helge Röde og Jørgen Bukdahl paa at
gøre Aandslivets Bo op. Den første i en
Række Bøger, hvor han prøver at redde det
værdifuldeste i Brandesianismen over i det 20
Aarhundrede (»Regeneration»), den sidste i den
store Serie Bøger, som han er ved at
udarbejde om nyere nordisk Aandsliv. Hidtil
er udkommet to Bind om Norge —-
imponerende sagkyndigt —- og to om Danmark,
»Dansk national Kunst» (1929) og »Det
moderne Danmark» (1931), der udgør
værdifulde Supplementer til Vilh. Andersens
Litteraturhistorie, der standsede ved 1900. Men
begge disse Forfattere, hver for sig betydelige,
er saa vidtfavnende, at de vilde kræve en
særlig Artikel, og de gaar som sagt ud over
den egentlige Litteraturforsknings Omraade.
Skulde jeg sluttelig henvise svenske Læsere
til Hjælpemidler til Forstaaelse af nyere
dansk Litteratur, bliver det snarere end
Bukdahls tykke Bøger, som ikke altid er saa
letlæselige, Lektor Emil Frederiksens lille
Bog »Modern dansk Litteratur» (udk. i Serien
»Natur och Kultur» Sthlm, 1931) og Lektor
Sven Gundels klare Oversigt »Dansk
Digtning fra Halvfjerserne til Nutiden» (1933),
som i sin Idé har hentet Incitamenter fra
den socialistiske Politiker Julius Bomholts
interessante, men ensidige Værk »Dansk
digtning fra den industrielle Revolution til vore
Dage» (1930). Især de to sidste Bøger vil
interessere, fordi de betegner et Forsøg paa
at betragte Litteraturen i Sammenhæng med
den politiske, økonomiske eller sociale
Udvikling.
Konstakademiens utställningar 1794—1887
Av Carl G. Laurin
specialiserat sig på svensk konst vid
1800-talets början och har bland annat skrivit —
på tyska — ett grundligt arbete om Carl
Fredrik von Breda. Av den nu så moderna
kinesiska gamla konsten är han kännare;
han har utövat ett mycket betydande
mecenatskap mot våra man kan säga över hela
världen kända och skattade östasiatiska
samlingar. Bland de tusental föremål, som
genom honom kommit dit, märkes särskilt
den stora kinesiska tempelklockan i brons
från omkr. 500 f. Kr. Och lika mycket om
ej mera värde sätta detta museum, denna
vetenskapliga anstalt och dess chef professor
J. G. Andersson på den betydande
ekonomiska hjälp doktor Hultmark och hans
broder, krigsdomaren Richard Hultmark givit
CV. O N ST FORS K A REN OCH
MECE-NA TEN, doktor Emil Hultmark tillhör den
typ av lärda som i Tyskland kallas
»Privat-gelehrte» och som även ej sällan förekommer
i England. Just därigenom att de ej behöva
för sitt livsuppehälle ha någon anställning,
där den administrativa och
expeditionsverksamheten taga tid och krafter, kunna de
helt ägna sig åt mödosamma och tidsödande
studier, och det är väl ej för mycket att
påstå, att deras fullt självständiga ställning
också ibland kan ge dem tillfälle att friare
och mera obundna »av hänsyn» yttra sig
kritiskt eller berömmande om dem som
arbeta inom deras område.
Den forskare, varom här är fråga, har en
omfattande lärdom men har väl närmast
Emil Hultmark: Kungl. Akademiens för de fria konsterna utställningar 1794—1887. Stockholm 1935.
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
