Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - De primitiva folkens musik och dess samband med deras religion och magi. Av Folke H. Törnblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De primitiva folke n s m u sik
och dess samband med deras religion och magi
A v F o l k e H. Tö mb lom
._/ VJi USIKERN HAR såväl som
profeten och tänkaren haft sin del i
religionens tillkomst, varje tro har haft sin
egen musik, och skillnaden mellan
bekännelserna skulle nästan kunna uttryckas med
notskrift. Det intervall, som t. ex. skiljer
Kybeles vilda orgier från den katolska
kyrkans ståtliga ritual, bör kunna mätas
genom den gapande klyfta, som åtskiljer
cymbalernas och tamburinernas
disharmoniska klirrande och de allvarliga
harmonierna hos en Palestrina eller Händel. Det
är olika andar, som framträda i de olika
musikarterna, heter det hos sir James G.
Frazer i hans ståtliga verk »Den gyllene
grenen».
Den intensiva föreningen mellan religion
och musik uppstod redan i
människosläktets barndom, på ett stadium i
mänsklighetens utveckling, som ligger i början
av det vi kalla det primitiva, och ett
sysslande därmed tvingar oss i kontakt med
frågorna angående religionens uppkomst
och musikens.
På den första av dessa frågor kan intet
bestämt svar givas. De äldsta historiska
vittnesbörd, som existera, besitta ingen
särdeles hög ålder, och om den första
början av mänsklig kultur veta vi intet.
Den äldsta människotyp vi känna har haft
religion, mer kunna vi med visshet icke
säga. Angående musiken kan icke analogt
sägas, att den äldsta kända människan
haft musik; de första spåren av denna
konst ha givetvis varit de äldsta
musikinstrumenten, men dylika förutsätta en
relativt utvecklad kultur, och det finns nu
levande naturfolk som sakna instrument,
t. ex. weddas på Ceylon. Detta folk idkar
emellertid vokal musik, och detta är ju ett
belägg för den vokala musikens prioritet i
fråga om ålder. Den vokala musikens
förstfödslorätt förfäktas också av dem som
uppställt teorier om musikens ursprung.
Ett urval av dessa hypoteser torde i detta
sammanhang äga ett visst intresse.
Darwin påpekade, hurusom fåglarna
under parningstiden utvecklade en
enastående sångkonst, och att honan då föredrog
den bäste sångaren bland hannarna.
Sålunda eggades dessa att göra sitt bästa;
genom denna tävlan och genom det
naturliga urvalet utvecklades sångkonsten och
nådde den höjd bland fåglarna som den
nu har. Analogt med detta ville Darwin
förklara musikens uppkomst bland
människorna: i den primitive mannens lockrop
ägde man dess ursprung.
Här är icke platsen att ingå på den
kritik, som från många håll riktades mot
Darwins åsikt. Däremot är av intresse
den teori, med vilken en av kritikerna, den
engelske filosofen Spencer, ville ersätta
Darwins. Spencer härledde musiken ur
språket. Han hade fäst sig vid, att en
talande människa, som av någon anledning
blir upphetsad, omedvetet slår över i
sjungande, hans ord falla i en viss rytm,
och han gör instinktiva kadenser. Dessa
tonrörelser, menade Spencer, löstes
sedermera från orden och överfördes på
instrument, och så uppstod den absoluta musiken.
En tysk nationalekonom, Karl Bücher,
har företrätt teorin om rytmen som musi-
415
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
