Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Simon De la Vallée. En banbrytare i vår arkitektur. Av Sten Karling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Simon De la Vallée
Fiholm. Generalplan av Simon De la Vallée.
Börringe k lo ster s arkiv.
ansats till måttfullhet och behärskning,
som han har gemensam med de andra
franska hugenottarkitekterna, faller oss
än mer i ögonen i de verk, som verkligen
kommo till utförande efter De la
Val-lées planer: Axel Oxenstiernas Fiholm i
Södermanland och Tidö i Västmanland.
Låt vara att vi i det första fallet stå
inför en torso och att för det senare
tiden medfört åtskilliga förändringar —
båda dessa byggnader ge oss dock en god
uppfattning av Simon De la Vallées
egenart och konstnärliga linje. Fiholms två
flyglar ■— huvudbyggnaden kom aldrig till
utförande — kvarstå ännu i dag i stort
sett som de tagit form på De la Vallées
ritbord. Med sin sirliga av Heinrich Blume
och hans medhjälpare utförda
huggstens-dekoration mot de röda tegelmurarna, med
sina segmentkrönta frontoner och
vindskupor gör anläggningen ett helt annat
intryck än den nederländsk-tyska
renässansstil, som vid denna tid präglade de svenska
herrgårdarna och stormansslotten. Alla en-
skildheter ha här tecknats av De la Vallée
— vi veta att stenhuggaren då och då
sökte göra avvikelser från föreskrifterna.
Även byggnadsledaren, den unge Tessin,
försökte sig på ändringsförslag, men
rikskanslerens förtroende till De la Vallées
projekt förblev i stort sett orubbat. Hur
Fiholm tänktes i färdigt skick med en
dominerande huvudbyggnad mellan
flyglarna visar arkitektens generalplan, som
gått till eftervärlden. I analogi med
Hon-selaarsdijk och Rijswijk spelar
trädgårdsanläggningen en stor roll i kompositionen;
på samma sätt som där har anläggningen
avrundats till en sluten enhet. Vad
arkitekturen beträffar tänka vi närmast på
sådana franska lantslott som Cany, Rosny,
Courances, Wideville m. fl. Av en annan,
hittills okänd samtida karta se vi hur
planmässigt anläggningen lagts in i terrängen
— schemat innesluter både chausséer och
ladugårdar. I denna hänsynslösa
likriktning av terrängen och i förkärleken för de
långa perspektiven — Mälaren å ena sidan,
455
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
