- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiofjärde årgången. 1935 /
613

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Är modernismen omodern? Av Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Henri Matisse. M a r o c k a n a r e n.

A r moderni smen omodern?

Av Carl G. Laurin

ETT FOLKS POLITISKA historia är
ett kvartssekels födelsesmärtor ej vidare
abnormt lång tid. I konsthistorien förefaller
det längre, och då man ser på den konst
som kallas modernismen, våndas man nästan
vid tanken att födelsearbetet varat under
decennier och varit förenat med sådana
smärtsamma komplikationer. Detta är så mycket
sorgligare som fostret ändå ej blev riktigt
fullgånget och man haft så mycket att
anmärka på konstdoktorernas försök med
instrumentalförlossning. Den stackars
patienten har skrikit så hejdlöst och den del av den
nyfödda, som visat sig, har varit ett sådant
missfoster, att några av allmänheten ha blivit
nervösa, andra och större delen hårdhjärtade
och likgiltiga, som människan tyvärr blir,
när andras smärtor bli för långvariga.

Verkar det inte spöklikt, när man i en
svensk konsttidskrift från 1909 läser: »På
impressionisterna, på Cézanne, van Gogh och
Gauguin och Henri Matisse synes följa ett
herravälde av stora och starka andar.» Dessa
torde varit eller äro de s. k. modernisterna,
en titel som man trodde vara aktuell om
något, men svår att pryda sig med på
längden. I ett kvartssekel har det emellertid gått
för sig.

Med modernism menas ej, som allmänheten
tycks tro, ali konst under de sista decennierna,
som har något radikalt eller excentriskt,
något som målas eller skulpteras så, att den
stora publiken tycker det vara »fult». I vidare
mening menas väl närmast med det ohyggligt
banala ordet modernism sådan konst, vilken
har sin utgångspunkt i postimpressionisterna

M. Peschcke Køedt, Statusopgørelse i Malerkunsten. Aktieselskabet Samlerens Kunstforlag,
Köpenhamn 1935.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:05:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1935/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free